10 oförglömliga kärlekspar

1) Miles (Jack Davenport) och Anna (Daniela Nardini) i This Life (1996-1997)





2) Butler Stevens (Anthony Hopkins) och Miss Kenton (Emma Thompson) i Återstoden av dagen (1994)

3) Alvy Singer (WoodyAllen) och Annie Hall (Diane Keaton) i Annie Hall (1977)

4) Ronald Miller (Patrick dempsey) och Cindy Mancini (Amanda Peterson) i Cant buy me love (1987)



5) Sera (Elisabeth Shue) och Ben (Nicholas Cage) i Farväl las vegas (1995)

6) Gianni (Vittori Gassman) och  Luciana (Stefania Sandrelli) i Vi som älskade varann så mycket (1974)

7) Nick (Christopher Walken) och Linda (Meryl Streep) i Deer hunter (1978)

8) Jack (Jake Gyllenhaal) och Ennis (Heath Leadger) i Brokeback mountain (2005)

9) Rika van der Haas (Patsy Kensit) och Martin Riggs (Mel Gibson) i Dödligt vapen 2 (1989)

10) Marianne (Liv Ullman) och Johan (Erland Josephsson) i Scener ur ett äktenskap (1973)


Bubblare:

Emma (Elin Ahlberg) och Aron (Andreas Karoliusson) i Fjorton suger (2004)

Icke godkänd

Vägen till körkort ser olika ut för många av oss. En del lyckas utan större ansträngning. Andra kämpar och krigar som om det vore sista striden. Tiden går. Tålamodet brister.

På film brukar det finns två skäl till varför huvudpersonen inte riktigt "fixar lappen" enligt planerna.
Skäl 1: fokus på annat än trafik.

Les Anderson (Corey Haim) i Nu är det kört (1988) misslyckas med både teoriprov och uppkörning. Hans fokus är givetvis någon annanstans.

Han tänker inte det minsta på på placering, vänstersväng, bromsträckor, vägmärken eller mörkerkörning.

 Han drömmer om tjejen Mercedes (Heather Graham). Om hur han och hon åker i en flådig sportbil i hög fart, bakom dem exploderar det och "onda" busschaufförer får betala dyrt.
 

Någon tjej eller kärleksfantasier finns knappast i Jesper Ganslandts Apan (2009). Här är också perspektivet ett annat, nämligen bilskoleläraren Kristers(Olle Sarri). Han håller på och tappar konceptet. Hans elever bemöts med raseri och elakheter. Lektionerna urartar. Storgråt. Kaos är bara förnamnet.  

 Skäl 2 : olämpliga lärare.

Och även i Mike Leighs Happy go lucky (2008) tycks läraren Scott (Eddie Marsan) vara problemet. Eller säg så här. Aldrig kan man överskatta vikten av lämpliga och kompetenta lärare. Men kanske allra mest, kärleksfulla och humana personligheter. I Happy go lucky är läraren Scott bitter, förtvivlad och förbannad. Han hatar allt och alla. Ingen kan köra bil vettigt, förutom honom själv. Och han är övertygad om sin storhet som pedagog. Det är bara synd att eleverna är så dumma....

Till sist, kan man undra hur i hela fridens namn kunde lastbilschauffören i Spielbergs Duellen (1971)  få körkort? Den berörde bilinspektören kan inte ha det lätt om nätterna....TA

Utspårad semester

Ett brittiskt kompisgäng i medelåldern återförenas i Mallorca. De ska fira semester ihop. En i gänget, Alvo (Ben Chaplin) bor där sedan några år tillbaka. I hans jättevilla filmas, gormas och skrattas det och skålas, men också anas det cirkulera smygande och underliggande konfliker.

Oberäknlige Alvo själv har inte rent mjöl i påsen.
Han får alltför många skumma telefonsamtal....
 En död get ligger och flyter i poolen.
Utan någons vetskap håller deras semester på att sakta men säkert omvändas till något djävulskt...

Mad dogs är en föga originell mini-serie, men välspelad och har rätt tät spänning. Kul att se John Simm och Philip Glenister spela ihop mot varandra igen efter succén med Life on mars (2006-2007). TA

EN DAG
brittisk-amerikansk film i regi av Lone Scherfig
Medverkande: Anne Hathaway, Jim Sturgess, Patricia Clarkson, Rafe Spall och Romola Garai m fl.

Betyg: AT AT

Danska regissören Lone Scherfig följer upp succén An Education (2009) med En dag som baseras på David Nicholls populära roman med samma namn.

Det sägs att Sherfig tog hjälp av filmhandböcker under filminspelningen. Hon kämpade med strukturen och att få filmen att kännas och att karaktärerna inte bara skulle bli tidsmarkörer. (Kino 14/10, intervju med Lisa Bergström  http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=3051)

Dessvärre känns film precis just så.

Universitetsvännerna Dexter (Jim Sturgess, mycket bra! ) och Emmas (Anne Hathaway) komplicerade kärlekshistoria blir aldrig gripande och allmängiltig. 

Det bränner inte till. Det blir mest ytligt, och faktiskt bara mest en snygg och välgjord popvideo av Nicholls bok (som har för övrigt skrivit filmens manus).

Anledningen till det är att vi aldrig får någon fördjupning i karaktärerna. Bland annat lämnas Emmas dåliga självförtroende och livsångest helt åt sidan.  

Som många andra redan påpekat, mycket information ska avhandlas på drygt 1 timme och 40 minuter. Omöjligt uppdrag.  Kanske hade en tv-serie kunnat göra mer rättvisa av bokens invecklade dramaturgi?
TA

Det är två saker som slår mig när jag ser om Indiana Jones & Det sista korståget (1989).
1) River Phoniex. Han var mäkta begåvad, synd att han gick ur tiden så tidigt. Han är kanske bara med i så där 15 minuter i filmen. Men han hinner ändå fullständigt briljerar i sitt minspel. Hans märkliga frisyr skänker också hjälten en viss aura av outsider. Jakten på ett cirkuståget är ytterst underhållande och lekfullt. Unge Indy springer för livet på taken mellan vagnarna. Småtjuvarna är i hälarna på honom.

2) "Trean" som jag älskade en gång i tiden har nu vissnat. Det är en urtypisk och trött uppföljare, och det dröjer inte länge förrän man gäspar eller retar sig på filmens ständiga hoppande mellan platser, den krystade humorn, Harrison Ford och Alison Doodys små larviga kärleksgnabb i Venedig osv.
TA