Man upphör aldrig att förvånas av vad kärlek till filmstjärnor eller filmer kan göra med människor. Under sommaren blev jag ganska fascinerad av ett par som reser i James Bonds fotspår. De besöker och bockar av städer och platser från filmen Casino Royale (2006). http://www.jamesbondlifestyle.com/articles/visiting-casino-royale-locations-prague
I Australien hölls nyligen en smärre Nicolas Cage festival. Cage A Thon i Melbourne. The Guardians reporter Luke Buckmaster besökte ett 7 films-maraton där det frossas i skådisen i över 14 timmar i sträck. När övergår kärlek och beundran till besatthet och galenskap? Är det här du kallar kärlek? Så vill jag inte längre va med....https://www.theguardian.com/film/2018/aug/14/i-watched-nicolas-cage-movies-for-14-hours-straight-and-im-sold
Det är en underhållande text skriven av Buckmaster. Han både beskriver och funderar kring fenomenet Nicolas Cage och hans fans-skara och hela spektaklet. Vad är det som gör att några är beredda att se 7 filmer i rad med Hollywoodstjärnan?
Följande filmer visas under kvällen/natten: Mandy (2018) , Arizona Junior (1987), Red rock west (1993), Vampire´s kiss (1989), The whicker man (2006), Drive angry (2011) och Con air (1997)
Det är slående att arrangören inte valt de förväntade filmerna med Nicolas Cage. Här finns varken Farväl Las vegas (1995) (som gav honom en Oscar) eller Adaptation (2002)....
TA
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar