Clint Eastwood är en produktiv regissör som få i dagens filmklimat. Men frågan som blir alltmer ofrånkomlig, när gjorde han något som verkligen berörde?

Eastwoods senaste film  J Egdar (2011) berättar om FBI chefen J Edgar Hoovers (Leonard Di Caprio) komplicerade tillvaro med hemlig homosexualitet,  maktmissbruk, besatthet och kommunismparanoia m.m. Det är välgjort, välspelat men inte särskilt älskvärt. Trots utsnygga miljöer, utmärkta skådespelare (Judi Dench och Naomi Watts och favoriten Lea Thompson i pytteliten roll!) och potential i i form av intressanta konflikter och händelser som utspelades under den egensinnige FBI-chefens liv och karriär rinner detta allt för snabbt mig förbi.

J Edgar är också urtypisk för vad som har hänt mainstreamfilmen under en längre tid. Man gör film på historiska personer, filmbiografier. Inget fel i det. Många historiska kända och okända människors liv har "oförutsägbart leverne" som knappast går att författas fram som Leonardo Di Caprio så fint säger. Problemet är att filmerna är nästintill likadana varandra i formen. 2 timmars speltid minst, storslagen musik, obligatorisk berättarröst, alternativt  huvudpersonen återberättar sitt liv för en reporter/författare, vi får glimtar från då och nu osv. Gäsp. TA