St elmos fire (1985) är idag en kultklassiker. En 80-tals klassiker som jag ser med andra ögon än jag gjorde då. När det begav sig  missade jag att Alec (Judd Nelson) är demokraten och idealisten som väljer jobb toppjobb hos republikanerna. Och det leder till kompisarnas förakt. 

Då såg jag inte heller vad filmens titel härstammar ifrån: i slutet av filmen ger Billy Hicks (Rob Lowe) pepp talk till självmordsbenägne Jules (Demi Moore) i en råkall lägenhet…

Hon har förlorat bankjobbet. Och hon undrar över varför pappa hatar henne så mycket.

Billy Hicks:  julie det är inte verklighet

Vet du vad det är? St Elmos fire

Elektriska blixtrar från mörka moln ur ingenstans

Han visar sedan med att tända på sprayflaskan och ur kommer det en stor eldflamma.

Billy fortsätter:

De vägledde sjömännens förfäder. Men det fanns ingen eld. Inte ens någon St Elmo. De hittade på den. För de trodde att de behövde den när det blev svårt. Precis som du hittat på det här.

Vi går igenom det här allihop. Vi balanserar på kanten.

St Elmos Fire visar sig klart åldras med hedern i behåll. Givetvis är det 80-tal i kläderna och det finns budskap och uppfostringsideal i den som kan diskuteras. Men det gör den inte mindre intressant för det. Kevins(Andrew Mccartey) karaktär får hela tiden leva med anklagelser för att vara bög. Tittar man längre fram i tiden, 1994 och i Reality Bites så är Troys(Ethan Hawke) kompis Sammy (Steve Zahn) gay, men knappast något hot eller som man behöver behandla avvikande.

 

Kevin i St Elmos fire är hemligt kär i Leslie (Ally Sheedy) som är tillsammans med duktige Alec(Judd Nelson) som verkar göra kometkarriär inom politiken. Men han verkar inte veta vad han har. Han är ständigt otrogen och han skryter för kompisarna hur han ligger med den snygga expediten efter den andra.

Kevin får också höra att han inte haft sex på flera år. Det är anledningen till hans negativa inställning till kärlek: ”kärlek är kass”, kärlek är en illusion osv. Han försöjer sig på att skriva begravningsannonser i en mindre tidning. Han har författardrömmar och funderar och skriver kring meningen med livet. Han lyssnar på Aretha Franklins Respect. Han samlar bilder på Leslie i en låda.  När han är på stan möter han en svart prostituerad, hon försöker ragga upp honom, men han vägrar betala för sex. Och även om frestelsen är stor, lyckas han motstå hennes erbjudanden. Det är intressant att den prostituterade är svart. Det är visserligen samma år som Cosby show  visas på tv – den första amerikanska serien med bara färgade i ensemblen. I en film som St Elmos fire är alla vita och medelklass, den enda färgade är med i högst 1 minut och är en prostituterad. Det säger något om tiden.

 

St Elmos fire är som en indirekt fortsättning på Breakfast club. Skoltiden är över och vägen ut i vuxenlivet är mer komlicerat än vad vuxna kunnat förstå. Joel Schumachers film visar ungdomarnas identitetsproblem, jakt efter kärlek och bekräftelse, brist på mognad och ansvar, press från föräldrar, och drogmissbruk.

Ungdomarna i filmen skall föreställa 22 år. Antar att karaktärernas upplevelser i filmen inte är ålders eller tidsbundna och därav hittar vi varför St Elmos fire förblir en klassiker. Kirbys inte alltid igenomtänkta försök att fånga förälskelsen Dale Biberman , kan nog flera relatera till. Kevins utanförskap är också en historia som tilltalar flera. 

 

Och Billy som inte vill släppa taget om studentlivet. Han saknar den ansvarslösa tiden. Flera känner nog likadant som honom men vågar inte bara skita i ”det vuxna”: jobb, familj, ekonomisk stabil osv. Billy försöker inte ens. Han vill ha tillbaka skoltiden. Livet fungerade utmärkt då: fest, brudar och musik. Sedan fick han barn med en flicka. ”Det var inte min grej” säger han själv till kompisen Wendy (Mare Winningham). TA