Den uttråkade servitrisen Bonnie Parker (Faye Dunaway) möter den fängelsedömde tjuven Clyde Barrow (Warren Beatty) , då han försöker stjäla hennes mammas bil. De blir snabbt ett par och börjar råna banker. Duon blir kända över land och rike. Polisjakten på dem - blir massiv..
Det sägs att filmbolaget Warner inte var särskilt villiga att satsa på Warren Beattys egen producerade film. Han lär ha gått ner på sin bara knän och bett om filmbolagets förtroende. Ingen, förutom Warren Beatty, anade hur vindarna skulle blåsa, framöver.
Filmens soundtrack (som utgjordes av gruppen Flatt and Scruggs) skulle bli en hit och Faye Dunaways klädmode i filmen skulle göra henne till en internationell ikon och sprida glans och glamour över depressions-eran. Bonnie and Clyde blev också en ordentlig framgång, 10 Oscars-nominerar talade sitt klara språk. Filmens våld upprörde sannerligen publiken. Men framförallt väckte den nya funderingar och tankar kring synen på kriminella på film. I filmen framställdes brottslingarna som ett ungt vackert kärlekspar som blev "folk-anti-hjältar". De gav fingret mot lag och ordning och bankerna - som ansågs tagit mark och hus bort ifrån familjer.
Gene Wilder finns med i en minnesvärd biroll. Han och hans fästmö får följa med "Barrow-ligan" under en längre åktur. De käkar hamburgare och garvar tillsammans , som vilka ungdomar som helst. Allt är väldigt spontant, roligt och lättsamt, fram tills Bonnie frågar honom vad han jobbar med. Begravningsskötare , säger han. Hon ber honom genast lämna bilen....
Regissören Arthur Penn var inspirerad av nya franska vågen, och inte minst tycker jag det märks i Warren Beattys rolltolkning. Hans rollkaraktär Clyde Barrow iklär sig en lika klädsam nonchalans som Jean Paul Belmondo i Godards Till sista andetaget (1960). Beattys rollfigur sticker dock ut ifrån mängden av mansporträtt i filmhistorien. Hans Clyde Barrow visar sig nämligen vara impotent.
Källa: Empire, crime guide, s.115, collectors edition)
TA
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar