Historien om Barbra Streisands betydelse i populärkulturen är intressant ur flera perspektiv. Hon är idag en modern feministisk ikon som nutida artister som Lady gaga inspirerats av. Streisand har stöttat gay-rörelsen. Hon har samarbetat med bröderna i Bee Gees och fått sadla om musikalisk (från varieté till pop). Det fanns en tid under 70-talet, då artisten/sångerskan/aktrisen var så inne i sitt eget skapande, så hon märkte inte att tiderna förändrades utanför hennes studio. Hennes tidigare inriktning lät sig inte etiketteras ; det var musikal, det var swing, det var jazz etc. Och det säger väl något om Barbra Streisand, hon var en rebell, en uppstickare och en kvinna med stark integritet. Hon gjorde det hon ville. Hon beskrivs också som en person som gärna styrde och ställde under filminspelningar. Det sägs att hon vägrade att jobba under en dag eller två under produktionen av Funny girl (1968), då hon ansåg att fotoljuset inte var rätt. Detta retade och upprörde möjligen andra kollegor som var mindre säkra på sin sak....
Hon gjorde succé med Robert Redford och blev ett odödligt film-par i Vår bästa år (1973). I Nicolas Maupieds dokumentär Barbra Streisand geburt einer diva (2015) skildras allt detta.
Hennes äktenskap med Elliot Gould får svårt och överleva i och med framgångarna. Det finns de som säger att hon blev "man" och behandlade män som män har behandlat kvinnor. Huruvida det är sant, låter jag vara osagt. I dokumentären ser vi även Streisand tala om modersrollen och barnuppfostran. Hon tycks vara dedicerad uppgiften och hon vill så gärna ge sitt eget barn (som föds under 70-talet) en "normal uppväxt"(vad nu det är...)....
Det råder ingen tvivel om Streisands ikoniska kraft, det finns otaliga bilder på hennes eleganta klädval. Massor av talang fanns i den till synes späda kroppen. Men som i fler älskvärda framgångssagor möttes hon från början av tvivel och belackare. Folk som sade att hon ställde alldeles för mycket frågor. Folk som ville kliva på henne och ta ner henne. Folk som sade elaka saker om hennes utseende. På Actors studio sade man att hon saknade begåvning. Men om Barbra Streisand inte är begåvad , vem är det då?
Barbra Streisand gick dock vidare. Hon reste sig och lät sig inte motarbetas eller begränsas. Hon skulle visa dem. Filmen Yentl (1983) blev något av en höjdpunkt och personlig triumf för henne. Streisand prisades för filmen, som hon kämpat för och göra i så många år. Filmen handlade om en judisk flicka som förklädde sig som pojke. Som ni märker , fanns det tydliga paralleller med filmens intrig och hennes eget liv, då hon själv var av judisk härkomst och försökt göra sig hörd och ta plats i en mansdominerad (värld) bransch.
TA
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar