I Peter Bogdanovichs kommersiella flopp (Paper Moon, Den sista föreställningen m fl) The thing called love (1993) spelar River Phoniex en slarvig, begåvad, bohemisk och självupptagen countrysångare/artist. Han får ihop det med en sångerska (Samantha Mathis) som drömmer om framgångar i Nashville. De gifter sig och de flyttar ihop. Livet verka leka kärt. Men vardagen kommer ifatt dem...Han klagar på henne om vart hon lagt hans nystrukna skjortor, och hon undrar varför han inte vill ha henne med på turnén?

Det är fascinerande när man tänker efter att filmen gjordes under tidigt 90-tal , då var countrymusik ganska ute. Visserligen fanns stjärnor som Garth Brooks, men det var enbart en amerikansk angelägenhet.

 Filmen har ljuva ögonblick men också en del stunder man gärna helst slipper se. Det känns som om filmen vill fånga in någonting, ungdomars längtan efter något större och bättre. Den ambitionen, den berättartraditionen vilar ju  i amerikansk film sedan begynnelsen. Men med blandade resultat och framgångar. Här blir det svårare att förstå slagsmålen, i varje mening skall "countrymusic" nämnas och vi ser en ung Sandra Bullock försöka ge liv i en av filmens biroller. Ironiskt nog spelar hon en väninna som vill bli filmstjärna i Hollywood. TA