När "Annie Hall" blev mamma

 

 

 

 

Affärs och karriärs-kvinnan J.C (Diane Keaton) älskar att jobba. Hon gnuggar händerna mot varandra och ler förnöjsamt när hon meddelas om ett arv från en avlägsen släkting. Till hennes stora förvåning rör sig inte arvet om stora miljon belopp. J C får ärva ett litet barn! Bebisen heter Elisabeth och till början byter J.C motvilligt blöjor på henne. Hon vill inte att "Mamma-rollen" ska förhindra henne från att bli delägare på storföretaget Matkedjan. Men Matkedjan väljer att satsa på en yngre förmåga (James Spader). Företaget ifrågasätter hennes pålitlighet, med anledning av bebisen.

 

JC blir besviken.

Hon försöker adoptera bort Elisabeth, men när hon möter de blivande fosterföräldrarna (som är frikyrkliga) känner hon hur hjärtat vänder i henne - för första gången. Den iskalla akademikern och karriäristen JC ser "sitt lilla barn" gråta alldeles förtvivlat... JC vänder sig om och väljer att ta hand om bebisen. Hennes sambo (Harald Ramis) blir alldeles förskräckt och gör slut. Han kan inte tänka sig barn....  

J.C lämnar sedermera Matkedjan och stressens New York. Hon köper ett gammalt hus i Vermont och försöker skapa ett lugnt liv för både henne och barnet Elisabeth..... 

 

Nancy Meyers (Vad kvinnor vill ha, Something gotta to give etc) har skrivit manus till filmen Baby boom (1987) som skulle bli Diane Keatons stora come-back, efter ha "försvunnit" under stort sett hela 80-talet. Så 10 år senare, efter den ikoniska rollen i Annie Hall (1977) så återvänder Diane Keaton i yppiemodets Baby boom. Det är en frisk fläkt till komedi och med hjärtat på rätt ställe. Här finns en godhjärtad saga, eller finessrik feel-good-film, om man så vill,  och med såväl axelvaddar såsom tidstypiskt soundtrack i form av saxofonsolon. Diane Keaton briljerar med sin charm och humor, men är även i gott sällskap med inte minst, Sam Shepard. Han dyker upp senare i berättelsen som snäll och barnkär veterinär. Baby boom har åldrats värdigt och visar sig vara både en feministisk och underhållande  berättelse , som bejakar både en modern modersroll, kvinnans självständighet och uppmuntrar till entreprenörskap och American dream. TA