Amerikansk indie-film med kapris och oliver

4 portioner

• Skölj och rensa en udda fågel, gärna man, medelklass, i senare tonåren, identitetssökande. Socialt handikappad.

• Ha i 7 matskedar av Elliot Smiths melankoliska sånger.

• Ta i 2 dl bilder från en sömnig småstad. Gärna drömska bilder, så publiken inte känner någon skillnad på smaken av fantasi eller verklighet.

• Strö över redningen med 600 g intellektuell dialog och fyndig repliker

• Salta och peppra ordentligt med tonårsångest

• Stek 2-3 Luvtröjor tills dem blir fina i färgen. Går även bra att använda flanellskjortor!

• Ha med ”en vanlig och vänlig amerikansk tjej”, som så småningom känner någon slags samhörighet med Udda fågeln. Hör med Kirsten Dunst, är hon upptagen, lyssna med Natalie Portman, nej förresten, hon har blivit för svennig…Ta istället, vad heter hon, eh, nu igen? Zooey Deschanel eller Kelli Garner!

• Hacka och skala en eller två före detta B-filmsstjärnor (William Baldwin, Benjamin Bratt etc.) eller 1-2 före dettingar (Elisabeth Shue, Campbell Scott) och bryn i stekpannan några minuter. Respektera tiden! Ta varken mer eller mindre än några minuter! Går även bra att använda 1 komiker i allvarliga roller (Ben Stiller, Vince Vaughn, Bill Murray, Jack Black) Peppra och salta!

• Blanda samtliga ingredienser och lägg i lämplig förpackning. Häll över dressingen innan servering. Servera med bröd och ett lågmält happy end

TA