Det är en alldeles briljant idé, och det är en bortglömd 80-talsklassiker om du frågar mig. Bli inte förvånad om det kommer en nyinspelning på den här filmen inom en snar framtid.
Kanske är jag för nostalgisk och sentimental, för när jag ser filmen , så ser jag inte bara filmen, jag ser delar av mitt liv komma tillbaka.
Jag förstår att jag var kär i Amy Szalinski (Amy O´Neil) , jag förstår att jag skrattade åt hennes far Wayne (Rick Moranis, enastående komiker, var är du nuförtiden?) något hejdlöst och att jag tyckte det här var minst lika spännande som Jurassic Park (1993) eller väntan på jultomten. Jag förstår att jag köpte filmaffischen och hade den länge på väggen (tills jag skulle fylla 20 typ) i mitt pojkrum...
Den pretentiösa Analytikern i mig väcks också till liv. Filmen är ju en allegori för hur kärnfamiljen splittras , men kommer tillbaka. Om hur karriärsdrivna föräldrar glömmer bort vad som är egentligen viktigast; kärleken till sin nästa och deras barn.
Forskaren Wayne Szalinski (Rick Moranis) förringar bokstavligen sin egen familj. Men det råder ju ingen tvekan om att han ångrar detta och försöker verkligen desperat vinna tillbaka sin familj. Barnen och grannsönerna Thompsons får kämpa tappert mot gräsklippare, stora insekter och inte minst sina föräldrar som håller på att sluka dem till frukost.
Chevy Chase och John Candy tackade nej till rollen som Wayne Szalinski. Candy däremot föreslog valet av Rick Moranis http://www.imdb.com/title/tt0097523/trivia?ref_=tt_trv_trv.
Special effects-specialisten Joe Johnston (ligger bland annat bakom designen av Boba Fett i Star Wars, bara en sån sak!) regidebuterade med Älskling jag krympte barnen , följde upp den med svaga äventyrsmatinén The Rocketeer (1991) med bland andra Timothy Dalton som skurk och Jennifer Connelly (Beautiful mind). Idag är han mest känd för Captain America (2011) och Jurassic Park 3 (2001).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar