Mästerlig Colm Tóbín filmatisering!

Ellis (Saorise Ronan) lämnar ett grådaskigt Irland för och finna jobb och drömmar i Amerika. Det är 50-tal och hon lär sig sakta växa upp och stå på egna ben.  I ett fashionabelt modehus i New York får hon jobb och hon lever tillsammans med andra irländska immigranter i Brooklyn....

Under en danskväll för irländska invandrare träffar hon italienaren, rörmokaren Tony. Han stjäl hennes hjärta och Ellis lyfter från marken. Hon utstrålar sedan säkerhet i kassan på jobbet. Och det sjunger i hennes ögon.....

Men när tragiken slår in hemma på Irland, tvingas hon återvända och återkomsten kostar mycket kraft och energi. Hon blir tvungen och göra ett livsavgörande val. Stanna på Irland eller återvända till "hemmet" i USA och livet med maken Tony?

John Crowleys film Brooklyn som bygger på irländaren Colm Tóbíns hyllade roman är storartad. Brooklyn må vara enkel och berättelsen har vi sett många gånger tidigare, men frågan har den gjorts bättre än så här?
Knappast.

Det är en historia som drabbar mig svårt redan efter 10 minuter. Saorise Ronan har samma utstrålning och kraft som en viss Kate Winslet. Hon är stark, oskuldsfull, försynt och charmig och viktigast av allt - älskvärd.

Det är på många sätt hennes film, men det bör ju sägas att Brooklyn glänser som film eftersom alla bitar , alla element fungerar så inne i norden bra!

Här finns en sensibel balans mellan kärleksdrama och historisk redogörelse för hur livet var på de brittiska öarna efter kriget. Nick Hornbys manus är ytterst genomarbetat och med lätt hand låter han oss förlora oss i Ellis komplicerade livsöde. Ett allmängiltigt öde på det sätt, att vi alla kommer någon gång i livet , kontakt med Den Svåra Frågan. Hur gör jag?

Fenomenala skådespelare, Julie Walters (Buster) , Jim Broadbent och Domhall gleeson som visar ännu en gång en imponerande bredd. Notera att "Mad Men Megan", aka Jessica Paré har en liten biroll som Ellis chef.

Det är en känsla i filmen, en stämning som jag har svårt och beskriva, men som smittar av sig och det är stiligt och det är ett 50-tal vi ser här som vi känner igen från Todd Haynes filmer och tv-serien Mad men. Här finns mycket värme och flera gånger gråter man och berörs djupt av Ellis nära och kära.

Irländarna framstår i filmen som vänliga, charmiga och avslappnade. Italienarna får bilden av sig som baseboll tokiga och arbetsflitiga immigranter som anammar Den amerikanska Drömmen....

Brooklyn känns också aktuell för dagens historieskrivning och det som sker varje dag - emigranter som förflyttar sig för och skapa sig ett bättre liv. Irländarna i filmen flyttar ihop och det utmynnar i en viss stadsdel som präglas av deras kultur i det nya landet. "Och det är nästan som hemma", säger Ellis.
TA