Den Amerikanska Drömmen

Det mest har redan skrivits om en film som Notting hill (1999). Tycker det är rimligt att SVT visar den på julafton. Filmen lever verkligen upp till "må bra epitetet". Här finns förtjusande karaktärer ändå in i små biroller.

Nu när jag ser om filmen för typ 22:e gången noterar jag också Emily Mortimer (Matchpoint) i en liten roll som Hugh Grants dejt. Bättre sent än aldrig, antar jag.
 

Notting hill är som en saga för oss som fortfarande drömmer och hoppas på Kärleken. Det är lite som en vuxen variant av barnens fascination för julen, paketen och Tomten.
Men till skillnad mot Benjamin Syrsa och hans vänner som barnen plötsligt växer upp ifrån , så är frågan kan man bli för gammal för Notting hill? Jag tror inte det, inte så länge du har ett ensamt hjärta...

Blir nyfiken på manusförfattaren Richard Curtis. Fick jag chansen skulle jag gärna fråga honom om varför han återkommer ofta till kärleken mellan amerikansk flickor och engelsmän?

 

Andie McDowell i Fyra bröllop och en begravning (1994), Julia Roberts i Notting hill och Rachel McAdams i About time (2013)....
Enklaste förklaringen vore ju att han själv är gift eller ihop med en amerikansk tjej. Men så verkar det inte vara (han är ju gift med brittiskan scriptan Emma Reed). Kan amerikanskan i hans filmer vara en symbol för kärleken till USA, Hollywood, amerikansk populärkultur? Att han på detta vis tackar för år av förälskelser i biomörkret? Nej, det troliga är väl att det är krav från filmbolagets sida. Med en Rachel, Julia eller Andies hjälp vinner man den amerikanska publiken (marknaden).  Men inte mig emot. Man kan ju vända på det. Hugh Grant är ju och har blivit via filmerna en av Storbritanniens nationalskatter. TA