Vargmåne

Allt åldras inte värdigt. Blir varse om det när jag ser om Mike Nichols Wolf (1994). Det är 20 år sedan den gick upp på svensk biografer. Bokförläggaren Will (Jack Nicholson) blir biten av en varg. Grovt hår börjar växa kring hans armar och händer. Han får överdrivet stark lukt och hörselsinne....

Det går inte riktigt att ta filmen på allvar och det är väl heller inte Nichols (Mandomsprovet) ambition. Han vill nog helst bara underhålla och göra en 90-tals homage till de skräck, varulv och vampyrfilmer som gjordes förr. Nicholson är ju som gjord för rollen, vem har mer djuriskt liv i blicken än honom?
Och flera scener är fortfarande om inte annat, smått underhållande och lustiga, när Nicholson får spela ut. Men det räcker inte. Det blir fantastiskt fånigt när han sedan ska flyga över murar.  Man undrar: är det Crouching tiger hidden dragon (2000) jag ser utan asiater?

Nicholsons romans med Michelle Pfieffer känns hjälplöst ovidkommande och framförallt  inte särskilt trovärdig. Åldersskillnaden är för stor och varför skulle dottern till Nicholsons chef (Christopher Plummer) på bokförlaget falla för honom? Men klichén "kvinnor faller för farliga män" får ju ännu en gång uppdagas...

James Spader har en mindre biroll och han har ju likt Ray Liotta "dömts" till en och samma roll under en hel karriär. Så fort vi ser dem, vet vi...people ain´t no good...

När filmen är över hamnar jag i svåra funderingar; var verkligen Wolf bra då den kom hösten/vintern 1994? Nöjesguiden gav den svalt betyg, minns jag vagt. Någonting har hänt. Se en film som Wolf i dag , i en tid , i en kontext där blockbusters med superhjältar och t ex Wolverine, så förbleknas den tämligen omgående. Någonting har hänt.

Wolf ger det du ser och föga mer. Jack Nicholson med stora tänder, han stånkar och hulkar och flyger över murar. I en film som X-men (2000) pågår flera intriger samtidigt och kvasi- filosofiska frågor ställs. Förstår att Nicholson kände sig oinspirerad under 90-talet. Det sägs att han då tappade entusiasm för film och skådespeleri. Det är på ett sätt förståeligt när man ser filmen Wolf. Han måste ha känt sig för gammal för den typen av roller. Filmaffischen är dock fortfarande vacker och pockar på min uppmärksamhet oavsett väder...

TA.