S. Baird och med Steve Coogan och John C. Reilly i huvudrollerna.
Barntillåten, 1 tim 38 min.
Sverigepremiär 22 mars 2019.
SA SA SA SA
Att göra en biografisk film om den ikoniska duon Helan & Halvan, vars legendariska status bara kan mätas med bröderna Marx och Charlie Chaplin, är vanskligt och kan bli pajjigt. Eller så kan det bli...snudd på magiskt! Faktum är att Helan & Halvan (Stan & Ollie) är ett "marriage made in heaven", ett projekt där i stort sett allt och alla inblandade lyckats skapa ett genuint och hjärtevärmande porträtt av den dynamiska och geniala duon som firade sina största triumfer på 1930-talet.
Helan & Halvan är den typ av film som direkt ur startgropen utstrålar en självklarhet, en nästan kaxig aura som med ödmjukhet och ett briljant crew går som ett segertåg fram till filmens bitterljuva final.
Det är 50-tal och Helan & Halvans storhetstid är över sedan länge. I hopp om att åter få göra film och få ny fart på karrären så gör duon en teater-turné i England där de ska sjunga, dansa och framföra sina älskade nummer. Men det visar sig istället bli en svanesång för Stan Laurel och Oliver Hardy.
Inte bara är Steve Coogan och John C. Reilly oerhört lika Halvan och Helan rent utseendemässigt. Utan framförallt gör de både två kusligt trovärdiga och starka tolkningar av de legendariska komikerna. Båda är grymma med en något större fördel till Coogan, som här nog gör sitt livs roll. Och som verkligen får fritt spelrum med sin fantastiska förmåga att härma kända personer, både med rösten och med kroppen. Det vet alla som sett hela The Trip- serien och filmerna.
Vad filmen också så fint och sorgset och storslaget visar på är hur duon var beroende av varandra. Att de var så dynamiska och fantastiska tillsammans, hur de kompletterade varandra, och när de inte var det, tillsammans alltså, som filmen också berör, hur det påverkade de och deras status.
Varför blir det inte full pott? Ja, det är nära men själva filmen i sig är inte så märkvärdig. Missförstå mig rätt, men precis som i de riktiga, klassiska Helan & Halvan-filmerna så gjorde ju Laurel & Hardy att de blev så geniala som de ofta var. Så är det också här, en lyckad bio-pic som visar att den geniala, komiska duons kraft inte minskat ett skvatt.
Det var länge sedan jag såg en så rolig, varm, ödmjuk, sorgsen, ärlig och vacker film som utan större åthåvor men med ett bultande hjärta och två fullständigt lysande rolltolkningar gör rättvisa åt världens bästa och roligaste komikerpar genom tiderna.
GS.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar