Det är två saker som slår mig när jag ser om Indiana Jones & Det sista korståget (1989).
1) River Phoniex. Han var mäkta begåvad, synd att han gick ur tiden så tidigt. Han är kanske bara med i så där 15 minuter i filmen. Men han hinner ändå fullständigt briljerar i sitt minspel. Hans märkliga frisyr skänker också hjälten en viss aura av outsider. Jakten på ett cirkuståget är ytterst underhållande och lekfullt. Unge Indy springer för livet på taken mellan vagnarna. Småtjuvarna är i hälarna på honom.

2) "Trean" som jag älskade en gång i tiden har nu vissnat. Det är en urtypisk och trött uppföljare, och det dröjer inte länge förrän man gäspar eller retar sig på filmens ständiga hoppande mellan platser, den krystade humorn, Harrison Ford och Alison Doodys små larviga kärleksgnabb i Venedig osv.
TA