Ett gott skratt efterlyses!

I den amerikanska komedin Blockers (2018) är det dags för student-bal (så kallad prom-night). En trio föräldrar som har följt deras barn växa upp får genast hybris.
Vad händer egentligen på en student-bal? När de får notis om att deras barn tänker förlora oskulden får de svårt att bara sitta hemma och rulla tummarna....

Jag ska erkänna, jag försöker verkligen se amerikanska komedier lite då och då. Jag försöker skratta och skaffa mig humor på äldre dagar. Men det är förbannat svårt.

Det blir inte mycket lättare med en film som Blockers.
Leslie Mann är  förvisso en lysande komedienne och stjärna, men inte ens hon kan rädda Blockers från det pubertala och det överdrivna och det ovärdiga. Det blir talande när hennes motspelare ska hinka öl och samtidigt ha en slang i ändalykten. Jag kan inte hjälpa det , men det känns ointelligent, billigt och nedvärderande.

En annan kväll försöker jag se litegrann på American Pie Reunion (2012). Det är samma sak, jag kan inte skratta åt det här. Tonårssexskämt och toaletthumor. Jag känner mig gammal och jag förstår liksom inte vitsen med hel den filmserien. Var det ett försök till att göra en slags 90-talsmotsvarighet till 80-talets Porkys? Kanske det. Och skådisarna klarar jag inte av (Seann William Scott, usch!).

Byter kanal och ser lite på Grown  Ups 2 (2013) med Adam Sandler och Salma Hayek. Nej, det är likadant. Vad ska jag göra? Är jag för allvarlig? Saknar jag förmåga till skratt.... Är det här det som bjuds? Det saknar ju finess och stil. Det känns mest plumpt och dumt.

We re the Millers (2013) med Jennifer Aniston i huvudrollen känns lite som rip off på Ett päron till farsa-filmerna från 80-talet. Även här är det en hel del underlivshumor och skämt som jag bara tror egentligen går hem i staterna.  Filmen har dock dess förtjänster; Aniston och Jason Sudeikis har båda excellent tajming i flera scener. Jag skulle ljuga om jag påstod att jag skrattade, men däremot kan få fram ett litet leende...
Så vad ska jag göra? Jag vill ju skratta....

Är det dags för Monty Python i Hollywood 1982) igen? Jag minns att jag skrattade med filmen Djävulen och jag (2000) men det är ju 19 år sedan....

Man brukar ju säga att ett gott skratt förlänger livet. Vad säger man i mitt fall? Ett gott skratt efterlyses....
TA