Chinatown (1974) är fascinerande. Jag vet inte hur många gånger jag har sett filmen. Kanske 10 gånger. Varje gång jag ser filmen häpnas jag av den snåriga och intrikata intrigen. Privatdetektiven Jake Gittes (Jack Nicholson) anlitas av Miss Mulwray för att skugga dennes man som tros vara otrogen. Mr Mulwray är involverad i ett kontroversiellt vattenprojekt som inte gillas av alla. När denne hittas mördad, och otrohetsaffären florerar i pressen, möter Gittes den riktiga Miss Mulwray (Faye Dunaway)….Gittes inser att han har blivit grundlurad. Och det är bara början på lögner, mord och smutsiga affärer.
Det är film noir, det är en pusselbitsdeckare, stilfult är bara förnamnet. Bara förtexterna är en delikatess! Miljöerna i 30-talets Los Angeles är fantastiska, skådisarna gör sitt yttersta (John Huston!), och Robert Townes mycket välskrivna manus (belönades med en Oscar , 1974, för bästa manus) och att inte förglömma Jerry Goldsmiths stämningsrika musik.
Chinatown är främst manusförfattaren Robert Townes mästerverk. Men regissören Roman Polanski (har en liten roll i filmen också, det är han som skär av Nicholson näsan!)bidrar också. Det sägs att han ligger bakom det mörka slutet. Historien präglades av Polanskis privata tragedi, i och med mordet på hustrun Sharon Tate. Robert Towne föredrog happy ending. (s.133 Empire, Crime Guide) Men han har i efterhand sagt att Polanski gjorde rätt. http://www.sfgate.com/cgi-bin/article.cgi?f=/c/a/2009/09/24/MVCU19RDM6.DTL
Titeln syftar på Jake Gittes mörka förflutna i nämnd stadsdel. Men också på slutfinalen som utspelar sig i just Chinatown. Hur mycket påverkar slutfinalen filmens drabbande effekt? Svårt att sia om. Onekligen berör den oss. Och för Jake Gittes är livet tungt. Han ser historien upprepar sig. Vare sig han vill eller inte. Och värst av allt – han tycks inte kunna påverka händelseförloppet. TA
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar