Galet TV-ankare och Agent 007

I senaste numret av Empire (juni 2012) häpnas man av först av att Anchorman får en uppföljare. ”Tvåan” beräknas ha premiär senast 2014. Inspelningen beräknas börjar nästa februari.

Originalet från 2004 tillhör något av senare års roligaste amerikanska filmer. Både smart, charmig och tokig om en mansgris till tv-nyhetsankare, Ron Burgundy,(Will Farrell) och hans medarbetare i 70-talsmiljö.

Vän av ordning undrar givetvis om en uppföljare kan leva upp till den tidigare standarden? Men framförallt undrar man vad finns att berätta ytterligare?

Regissören/manusförfattaren Adam McKay är intresserad att ”tvåan” ska utspela sig i slutet av 70-talet, då tv-nyheterna förändras i med 24 timmars nyhetssändningar.

I samma tidning firar man James Bond 50 år.  Exklusiva bilder från kommande Skyfall (biopremiär i Oktober) regisserad av Sam Mendes (Revolutionary Road och American Beauty) med Jarvier Bardem (No Country for old man) som skurk. I andra roller ser vi meriterade aktörer som Albert Finney, Ralph Finnes och prylfixaren Q återkommer, nu i Ben Winshaws skepnad.

Skyfall utspelar sig i Kina, Skottland, Istanbul och i London. Enligt Daniel Craig och Sam Mendes påminner nya Bondfilmen om Leva och låta dö och Agent 007 ser rött.

Förutom fokus på Skyfall får vi också intervjuer med tidigare Bond (Timothy Dalton), snygga bilder och en del matnyttig fakta kring filmer i urval. Ikoner/sexsymboler som både Birgitte Bardot och Catherine Denuve tackade nej till rollen som Teresa Tracy Di Vicenzo i I hennes majestäts hemliga tjänst (1969).

Filmen har omvärderats, från floppförklarad och nedgjord till att ses som tidernas främsta Bond-film. Flera tänker väl på olycklige George Lazenby som bara fick slutföra ett uppdrag. Men å andra sidan han står för de mest romantiska och känslostarka ögonblicken under James Bonds historia.

Det är bara under Lazenby som Bond har blivit förälskad och det avspeglas i Bondfilmen. I hennes majestäts hemliga tjänst ser inte ut och är heller inte som andra avsnitt i serien. John Barrys musik är annorlunda, i filmen ser vi ett kollage av bilder på Bond och Tracy till toner av Louis armstrongs musik. Det är lika mycket en kärlek såsom en actionfilm. Bond ska både lyckas störta Blofelds vansinne och rädda Tracy från att begå självmord.

Tydligen enligt uppgifterna i Empire dubbades George Lazenbys röst i några tillfällen i filmen (av George Baker).  Det gäller scenerna när Bond ska infiltrera Blofeldts vinternäste i Schweiz som kiltbärande skotske släktforskaren Sir Hilary.

Det som slår mig när man tittar på Bonds 50-åriga historia är två saker: värvningar av Bond-skådespelare börjar tidigt, året 1968 fick Timothy Dalton frågan om han var intresserad att spela agenten längre fram i karriären.  Pierce Brosnan var länge påtänkt, redan om jag minns rätt vid tiden före Levande måltavla (1985), men han var då upptagen med tv-serien Remington Steele. Och Roger Moore fanns med i planerna redan efter fjärde eller femte Bondfilmen. Sean Connery mättades av framgången som 007 och kunde tänka sig lämna över rollen till någon annan.

Det andra är hur filmerna också ska ses utifrån sin samtid och vad man ville Bond skulle symbolisera är heller inte helt oviktigt. Bond får existensiella problem när Berlin muren och kalla kriget går i graven. Men i och med gränserna öppnas ökar också brottsligheten och Brosnans Bond placeras därför i 007s mått mätt, mindre lukrativa miljöer som i Östeuropa.

Martin Campbell regisserade Pierce Brosnans Bonddebut Goldeneye (1995). Han säger att han ville ta tillbaka humorn och de spektakulära stuntsen. Han kritiserar Dalton epoken med filmerna Tid för hämnd (1989) och Iskallt uppdrag (1987) för att var allt för allvarliga och att man vill göra Bond alldeles för realistisk.

Timothy Daltons seriösa tolkning var en reaktion mot Roger Moores lätta och ytliga 80-tal. Dalton ville tillbaka till Bonds ursprung, den livsfarlige agenten som både förför kvinnor och förgör skurkar. Och allvarligt blev det. Så i den höga grad att Tid för hämnd blev första Bond-film som fick 15 års gräns.   

Till sist ska väl sägas att Sean Connery tog hjälp av en svensk dans lärare, Yat Malmgren inför rollen som agent 007 i Dr No (1962). TA