Oroligt i Edens Lustgård

Before Midnight amerikansk film i regi av Richard Linklater.

Medverkande: Ethan Hawke, Julie Delply, Seamus davey-Fitzpatrick, Jennifer Prior,

Charlotte Prior m fl.

Speltid: 109 minuter

Betyg: AT AT AT AT AT

Vi befinner oss i Edens Lustgård, och ändå kan vi inte låta bli att bråka? säger Jesse (Ethan Hawke) upprört till sin första och enda livskärlek Celine (Julie Delply). På ett hotellrum i södra Peloponnesos i Grekland har de fått en natt tillsammans. Ensamma.  Något som är ovanligt för dem så här knappt 10 år senare efter föreningen i Bara en dag (2004) och 18 år efter deras första möte i Bara en natt (1995).

 

 

Numera är de nämligen upptagna småbarnsföräldrar. De har två docksöta döttrar. Till vardags bor de i Paris. De har passerat 40 och är på semester i Grekland. Skägget hans är gråare än sist. Ringar vilar under hennes ögon. Om det ändå vore spår av maskaran…

I början på filmen lämnar Jesse av sin son, Henry (sonen är från ett tidigare förhållande, han bor med sin mor i Chicago) på flygplatsen i Peloponnesos i Grekland. Henry vill inte att Jesse kommer till Chicago och ser hans skolkonsert. Det skulle stressa upp mamma och slå även mot mig, förklarar han. När sonen passerar incheckningen vänder han sig inte om och vinkar tillbaka till pappa. Pappa Jesse bär vemodet i blicken. Knivar i hjärtat. Han staplar ut genom flygplatsen med tunga steg och ser Celine lutandes mot bilen med mobilen i högsta hugg. Hon talar högt på franska. Sedan börjar filmen och bilfärden, eller GENOMRESAN som deras vänner kallar LIVET för. En genomresa. Och kärlek är som Solen, den går upp och så försvinner den…även för filmvärldens sötaste par…

Oundvikligt liksom.

Dagarna i Grekland ser på ytan, idylliska ut. Han spelar fotboll, diskuterar sitt skrivande och nya idéer med de manliga vännerna, en cykelreparatör och en äldre känd författare. Hon lagar mat, ägnar sig åt trädgårdsarbete med döttrarna. Om ändå livet var så enkelt?

 Om föregångarna handlade om SKA DE FÅ VARANDRA? så ställer ”trean” (och förmodligen slutdelen i serien) flera frågor: HUR HÅLLER MAN KÄRLEKEN I LIV? VILL DU FORTFARANDE HAR MIG NÄR JAG ÄR 80? VAD GÖR VI NÄR DET BÄSTA REDAN HÄNT? (sommaren 1994) HUR SKA VI LURA OSS ATT DET BÄSTA ÄNNU INTE HÄNT ÄN?

 

Man kan tycka att i princip alla som har en gnutta filmintresse hyllar Richard Linklaters unika filmserie. Så må det vara. Jag kan inte annat än förtjusas av Before midnight. Den är verkligen SÅ BRA som jag ville att den skulle vara. Ändå är jag förvånad, ytterst förvånad att nästan 2 timmar kan kännas så korta. Och dialogen är som tidigare vass och i centrum för filmen. Vi får flera nyanser av parets relation och hintar om vad som kan undanröja den vackra fasaden; Celine ser Jesse som ”smygmacho” och att han känner sin status (världskänd författare) i förhållandet hotat om hon skulle få ”ett toppjobb”. Jesse tycker att hon klagar allt på honom. Han tycker att hon oroar sig i onödan för att dra det stora lasset och fastna i någon slags Hemmafrufälla. Hon ogillar att han skrivit böcker om deras kärleksmöte och att mycket intima detaljer redovisas grundigt i romanerna. Hans dåliga kontakt med sonen Henry lägger en dyster slöja över parets tillvaro. Tvillingdöttrarna var en produkt av oskyddat sex och deras födsel var dramatisk och slog hårt mot Celine.

Jag gillar parets olika ansikten/faser: de skojar och pratar högt och lågt i bilen, lite lätt gnäll och diskussioner huruvida hon ska ta ett nytt jobb eller inte, han skojar och imiterar Greker, de skrattar. Vi i publiken trivs gott i deras sällskap…

Barnen sover i baksätet. Jesse snor ett av döttrarnas äpplen. Celine skämtar om att detta kommer ge ödesdigra följder. Deras barn kommer sluta som kokainmissbrukare…

Under promenaden mot hotellet och deras ensamma natt tillsammans håller de varandras händer. Samtalet spirar iväg åt flera håll. Smart, Vulgärt, uppriktigt, laddat, roligt och öppenhjärtligt. Om du sett mig idag, hade du velat ha mig då? undrar Celine. Jesses svar är hon inte helt nöjd med. När de lämnar grusgången längs med vattnet och närmar sig mer befolkningen och staden blir samtalet mer allvarsamma och betungande. Jesses farfar har avlidit. Kommer Jesse leva vid 90 års ålder? Kommer han älska Celine även om 50 år? På hotellet misslyckas de ha sex och ett temperamentfullt kammarspel väntar. Vi har kommit till randen av avgrunden med deras spänningar och dolda konflikter. Hon vill veta om han varit otrogen och hon vill veta vad han skulle vilja hon förändrade i sitt sätt osv.

 

Det är Sanningens ögonblick för Jesse och Celine. Romansen i Wien känns som ett minne långt borta. I det sommarheta och tragedins Grekland är det avklätt och rått, och det är som sagt inte alls säkert att Kärleken kommer segra den här gången. TA