Sidor

onsdag 6 juni 2012


Paul Schraders skräckfilm Catpeople (1982) är en remake på en film med samma namn (Rovdjurskvinnan är den svenska titeln) från 1942 http://www.qnetwork.com/index.php?page=review&id=997 http://www.imdb.com


I den senare ser vi mystiska Irena Gallier (Nastassja Kinski) besöka New Orleans för att förenas med sin bror Paul (Malcolm McDowell, kan han spela annat än psykopat/mördare?). Hon får ett jobb på ett zoo och blir förälskad i intendenten Oliver (John Heard, var tog du vägen efter säg Ensam hemma filmerna?).

Samtidigt försvinner Irenas bror och en leopard dödar flera människor i staden.


Schrader är kanske mest känd för sitt manus till Martin Scorsesses Taxi driver  (1976). En handfull filmer ( t ex American gigolo) har han också regisserat. Ofta kontroversiella filmer, Cat people är inget undantag. Här finns ämnen om incest, död, sex och djuriskhet. Har svårt att tänka mig att originalet innehåller liknande ämnen. Även om själva grund intrigen liknar varandra: människor fruktar djuret inom sig och kan förvandlas till djur med dödslusta vid rätta förusättningar och stimulans. 

Låt dig inte luras av filmens början, det är lätt att avfärda den som larvig och rent utav flummig. Men filmen växer och efter några minuter är du fast. Cat people är obehaglig och stundtals sitter man på helspänn. David Bowie märkliga och spökiga ledmotiv ger filmen egen identitet.


Jag får panik av  leoparden i filmen. Den känns riktig och är halva grejen med filmen. Man blir rädd varje gång man ser den. Man sitter också talar högt till tv:n, i någon slags desperat ton i hopp att karaktärerna ska höra en. "Gå inte in där!" , "Gör det inte!"....

För övrigt är skådespelarna utmärkta i filmen.  Anette O´Toole som den modiga och symaptiska djurskötaren Alice, och givetvis Nastassja Kinski. Det är bara instämma med tidigare kritiker och ställa sig bland hyllningskören: hon känns inte på något sätt ansträngd eller onaturlig. Gåtfull, vacker och sårbar. På många sätt är det Kinskis film. Visst förtjänade hon bättre än att hamna i b-filmer (vem minns Fritt fall med Charlie Sheen från 1994?) decenniet senare?
TA

2 kommentarer:

  1. Hej Ärligt Snackat!

    Har en liten fråga jag grunnat på ett tag: Hur många gånger kan man egentligen se filmen "Måndag hela veckan"? Tionde gången kände jag: Ground hog day?!

    /Jannicke Störberg, Rågsved

    SvaraRadera
  2. Ha Ha! Bra fråga! Om du frågar mig så kan man se den snudd på hur många gånger som helst. Bill Murray briljerar i en ovanligt smart och rolig 90-tals-komedi.

    SvaraRadera