Jag väger nog något mer åt Eberts håll än många av de griniga svenska kritikerna även om jag inte skulle ge den högsta betyg, en stark trea eller en svag fyra (eftersom jag ändå blev positivt överraskad) hade jag delat ut.
Fick lite vibbar till en av 80-talets bästa thrillers - Ingen utväg (No way out) från 1988 ? med Kevin Costner och Sean Young, där Costners lirar dubbelagent. Tankarna gick även till tv-serien 24 där inget är vad det verkar och onda typer planerar presidentmord och attacker i det tysta.
Visst är Salt något av en Bourne- light och mycket har vi sett förut och hade den kommit ut för 10 år sen skulle den nog rönt större framgångar. Men regissören Philip Noyce kan sin sak, han har ju tidigare gjort ett par Tom Clancy- filmatiseringar med Harrison Ford - Patriot Games och Clear and Present Danger och låg bakom Nicole Kidmans genombrott i Lugnt vatten.
Den är snygg, underhållande på ett nästan pojkboksäventyrsaktigt (oj det var ett långt ord!) sätt och innhåller många täta och spännande actionscener. Det rafflande består mycket i vem Salt egentligen är. Man känner sig hela tiden osäker på om hon verkligen är en rysk mullvad eller om hon blivit oskyldigt anklagad.
Precis som filmen Jagad är Jolie på flykt i stort sett hela filmen och trots en del logiska luckor och en lite väl otrolig story och ett slut som också känns väl osannolikt så lämnar i varje fall jag filmen med känslan att jag vill ha mer av Salt. Om det nu blir en fortsättning, allt är upplagt för det, men sen handlar det ju om inspelade pengar och frågan om ifall den amerikanska publiken egentligen är redo för en kvinnlig actionhjältinna i en rad rullar som Bourne eller Bond.
Men är det någon som passar som actionhjältinna är det ju Jolie. Hon har det rätta virket. Kanske kan också Salt hjälpa till att bleka minnet av Jolie's mindre minnesvärda Tomb Raider filmer...
GS.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar