Filmen berättar om hur ynglingen Peter Parker (Andrew Garfield) förlorar sina föräldrar. Han tas om hand av farbror Ben (Martin Sheen) och faster May (Sally Field). I skolan får han stryk av Flash. Populära flickor frågar honom om de kan träffas -för fotografering av deras pojkvänners bilar. Allt förändras dock.
Parker besöker den ansedde vetenskapsmannen Curt Connors (Rhys Ifanes) laboratorium. Enarmade Connors har ett ovisst förflutet med Parkers far. En spindel biter Parker i nacken. Hans kropp förändras. Han dras till nattens gator för att stoppa brottsligheten...Saker och ting blir komplicerade av två skäl. Parker hjälper vetenskapsmannen Connors med en formel. Detta skapar ett bestialiskt monster, en jätteödla som hotar staden. Samtidigt inleder Parker ett förhållande med skolkamraten Gwen Stacy (Emma Watson) som är dotter till stadens polismästare (Denis Leary). Han tänker gör allt för att stoppa mannen i blåröd dräkt...
Amazing Spiderman är onekligen en besvikelse. Historien sviker man fullständigt. Varför måste Parker avslöja sig själv för omgivningen och flickvännen vem han har blivit? Den dynamiska kraften som fanns i Sam Raimis filmer i både Peter parkers existensiella persona och kärleksliv är som bortblåst här. Garfield övertygar inte i rollen. Hans Peter Parker är betydligt mer akademisk lagd än McGuire. Jag saknar honom väldigt mycket. Monstret är rätt fjantigt och actionscenerna knappast nämnvärda. På många sätt önskar jag att jag inte hade sett den här filmen. TA
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar