rHans hustru (Tilda Swinton) kopierar filen på en cd-skiva som hon sedan glömmer, och hamnar i fel händer, minst sagt...
Bröderna Coen liknar mer och mer amerikansk films förnyare och eviga hopp av idag. De håller alltid hög lägsta nivå, hoppar mellan genrer, och ofta får de ur sig fullträffar med svart humor och skruvade idéer. Burn after reading är inget undantag. Det är småkul och mycket underhållande att se flera stora namn (George Clooney, Frances McDormand, Brad Pitt) i annorlunda roller (filmens kläddesigner Mary Zophres hade den överjävliga ambitionen att göra hunkarna "töntiga" klädda, men lyckas sådär, om man ska klaga på något...) . Burn after reading är bröderna Coens "spionfilm", som om de skulle göra Bourne identity, men de flesta av oss vet , att det blir, ja, annorlunda.
Filmen har en samhällskritisk underton, avhandlar dagens utseendefixering och plastikoperationer , och leker med tanken , tänk om CIA-människor vore galna och paranoida och tänk om "vanliga" arbetare blir spejare och omvänt agenter....
Och som så många gånger förut är det intrigen som imponerar mest, Burn after reading präglas av Bröderna Coens snits och slitgöra. Det är välgjort men aldrig tillrättalagt. Aldrig tråkigt. Aldrig linjärt eller förutsägbart.
Coens säger själva i extramaterialet att filmen handlar om vad som händer när två skilda världar (CIA och gym/träningskulturen) drabbar samman. Helt sant. Och förresten har Brad Pitt varit roligare än i Burn after reading?
TA
Burn after reading är verkligen en höjdare! Har nog inte skrattat så mycket åt en Coen rulle sen The Big Lebowski, och som du skriver Brad Pitt har nog aldrig varit bättre eller roligare! Men hela casten är suverän och Clooney visar än en gång att han är vår tids Cary Grant med sin förmåga att göra både seriösa filmer, actionrullar och komedier med samma lediga stil och elegans.
SvaraRadera