Sidor

tisdag 10 september 2013


I manusläraren/dramaturgen Fredrik Lindqvist utmärkta bok Att skriva filmanus (2012 Adastra media) ställer han frågan: Vad är det som gör att man tycker en film är bra? (s.65)


"Filmer har olika kvalitéer och det finns inte ett enda svar", fortsätter han. Han visar exempel på flera filmer och beskriver kort vad han gillar med dem: Timmarna ("tragiskt gripande"), Den där Mary (skratt), En enkel plan ("ovanligt fängslande"), Basic instinct ("osedvanligt spännande"), Once ("känns annorlunda") och Livet från ljusa sidan ("rollfigurerna har alldeles särskild lyster") m fl.
Film kan vara bra på en mängd olika sätt.


Lindqvist beskriver sedan hur han kan känna efter en stor bioupplevelse. En speciell känsla. Extas. Lyckorus. Han lämnar biosalongen med att se på livet i ett annat ljus. Vad är de futtiga problem vardagen fylls av? Han skriver: "Filmen har talat till mig. Den har berört något djupt skikt i mitt väsen......tyvärr är det inte särskilt många filmer som når dit. Men det finns också grader på skalan. Man kan uppleva mer eller mindre av detta speciella lyckorus. Samma känsla kan också förmedlas av en bok eller ett musikstycke. Det handlar i grunden om konstens magiska förmåga att beröra oss på ett existentiellt plan". (s.66)

När berör film oss på ett sådant plan?

Det händer då allmängiltiga livsfrågor lyfts fram i filmer, menar Lindqvist. Frågor om identitet, lojalitet, svek, tvivel, samvetskval, ånger, skam , otillräcklighet, fel och rätt beslut, små och stora konflikter, gott och ont, osv. Ja, frågor som vi alla möter förr eller senare i vår vardag. Och där det inte finns några självklara lösningar eller svar. Det kräver heller inget klart svar , ibland kan det räcka att frågor i överhuvudtaget bara formuleras i filmen. Det får oss att känna att vi inte är ensamma om våra tvivel och funderingar, fortsätter Lindqvist.  


Han avslutar med att sammanfatta när film är som bäst; Den når oss vid ett djupare plan och ger oss Kraft, Inspiration, Hopp, Mod och Energi (s.68). Detta som han beskriver, hände mig när jag såg Man of steel. TA

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar