När Vincent mötte Sally

Den 42-åriga arkitekten Vincent Eastman  (Richard Gere) befinner sig i gränslandet mellan ett gammalt och nytt liv. Han jobbar på samma byrå med sin ex hustru Sally (Sharon Stone) men har inlett ett nytt förhållande med kulturjournalisten Olivia. I tillbaka blickar får vi se hur Vincent träffade Sally och bildade familj och fick tillsammans en dotter. Vi får även se hur äktenskapet krackelerade och hur han träffade sin nya kärlek, Olivia. Vincent förlorar sitt sökljus och riktning. Han kör bara runt med bilen och kan inte riktigt bestämma sig - vågar han satsa på ett nytt liv med Olivia eller bör han gå tillbaka till ett äktenskap som liknade - ett företag?

 Mark Rydells (Floden) film ojämna Det bitterljuva livet (1994) utmärker sig kanske mest för två saker. Sexsymbolerna Richard Gere och Sharon Stone möts här för första gången , och historien berättas bara utifrån hans perspektiv. Stones karaktär Sally framstår som ljuvlig , vacker , men samtidigt stram, kylig och Pappas flicka. Hon förmådde aldrig och kunna njuta medan Geres Vincent föreslog att släppa kontrollen och bara leva i nuet.... 

Stone är bra och det är riktigt roligt och se henne i en ovanlig roll. Det var från början tänkt att hon skulle spela Lolita Davidovichs roll, men aktrisen spjärnade emot och fick till slut rollen hon ville ha , som exhustrun Sally.....
Gillar filmens första del, visst är det klyschigt , men det blir både underhållande och ganska rörande med stjärnor som Stone och Gere i huvudrollerna.

Sedan är ju Lolita Davidovich (Blaze) oerhört charmig och Martin Landau gör en fin biroll.  Det blir dock tandlossning mot slutet av filmen. "Vändningen" eller berättelsens klimax skildras överdrivet utförligt och onyanserat. Det märks att manusförfattarna måste ha slitit håret ur sig, för och få ihop filmen. Det blir för mycket och det går nästan inte och se klart filmen. Snyftare är en svår genre, det kan lätt bli som i det här fallet, överdrivet och alltför forcerande. Den här filmen mår som bäst när det bit för bit berättas och man hinner smälta intrycken och när Lolita Davidovichs tårar faller över telefonsvararen, så rinner det även tårar ned över min kind....
TA