Tidlös och grandios familjekrönika

I mitten på 1800-talet i en tysk by vid namn Schabbach (i Hunsrück) växer smedens son Jakob upp. Han är inte som alla andra. Han lever för sina drömmar. Han lever för ursprungsbefolkningarnas olika språk och hans läslust blåses inte bort av vinden. Genom vår, sommar, höst och vinter får vi följa honom själv och hans familjs liv via betraktelser utifrån dagboksanteckningar. Han drömmer om ett annat liv. Ett liv bort ifrån allt slit och möda. Ett liv vid ljusare och varmare breddgrader. Hans bror Gustaf har också drömmar. Han vill åstadkomma en ångmaskin. Mitt ibland dessa bröder går Livet dem förbi - med vad allt det innebär.

Livet är vad som sker medan vi gör upp planer, som John Lennon brukade sjunga.....

Edgar Reitz mäktiga Det Andra Heimat (2013) är ren och skär njutning. Man vill inte att den här filmen ska ta slut. Det är en fantastisk upplevelse, och det känns nästan som en resa. Känslan av att du upplevt något unikt och stort är överhängande. Mitt intresse för historia väcks sakta till liv igen. Hur började allt med emigrationen? Vad händer med "nybyggarna?" Hade de kvar drömmarna när de nådde det nya landet? Man tänker på Preussen och det som sker sedan med världskrigen osv. Detta är en film som spelar på alla våra mänskliga uttryck och behov. Flera saker är och förblir tidlösa. Allmänna ting som te x drömmar, längtan, ensamhet och behovet av sammanhang, historik och rotlöshet.

I Jakob ser jag även delar av mig själv och även hos andra. Han försöker forma sig en egen identitet och vill bryta upp med familjen. Han försöker springa ifatt sin längtan och sina drömmar. Skriker i kapp sitt dunkande hjärta uppe på en klippa. Cynikerna skakar väl på huvudet. Till vilken nytta? frågar de sig. Humanisten å andra sidan ler försiktigt och tänker på god litteratur. Och hur tiden har sin gång. Och människans grandiosa hjärta och varelsernas djuriskhet och irrationalitet. Konflikten mellan förnuft och känsla. Mellan dröm och verklighet. Mellan egots fåfänga och solidaritet.
Det finns en tid för allt.

Jakob drabbas sedermera av personlig sorg. Sorg som inträffar på flera olika nivåer. Och när säsongen skiftar och den goda skörden uteblir, gör han ett livsavgörande val. När han berättar om det , kittlar det i hjärtat. Det är skimrande vackert. Filmkonst/berättande blir inte större än så här. Det är också värt att nämna Michael Riesslers lågmälda dragspelsmusik. Den vilar tryggt över historien och skänker dess identitet och värme. Det Andra Heimat är en besjälad film och all beröm och fin kritik den fått genom åren är den onekligen välförtjänt ut av.

Avslutningsvis lär jag mig litegrann om den djupt meriterade filmmakaren Edgar Reitz. Han är född under tidigt 30-tal, läste filosofi och konsthistoria. Han har klippt film och fotograferat film och skrivit böcker om filmteori och estetik. Han har jobbat som fotolärare. Under 60-talet var han högst delaktig i det som brukar kallas för "Den tyska Nya filmvågen". Dessutom bildade han tillsammans med bland andra Alexander Kluge den första tyska filmskolan på 60-talet. Tv-serien Heimat (1982-2004) har varit hans livsprojekt. Filmen Det andra Heimat är en "fortsättning" på den historien och fokuserar den på seriens förhistoria, och kan mycket väl ses som en fristående del.

Journalisten Mats Almegårds text om Heimat (som finns DVD-utgåvans fodral) är mycket intressant. Han skriver om tid och rum och hur Reitz har försökt ta tillbaka uttrycket Heimat, efter att begreppet "smutsats ned" under Hitler-tiden. Almegård jämför faktiskt filmen och Prousts romansvit På spaning efter den tid som flytt. Reitz har också bekräftat att han haft honom som förebild. Journalisten hittar bland annat angelägna likheter med Prousts omtalade madeleinekaka (som väcker barndomsminnen) och enstaka föremål som får färger i filmens vackra svartvita foto ( tex en glödgad hästsko och en blårappad vägg).  Det sägs handla om synintryckens förmåga, och hur vissa saker "bränner sig kvar" i minnet. TA