I dokumentären Iconoclasts: Redford on Newman (2005) lär jag mig mer om Paul Newman. Han är detaljhandlarens son. Men sonen charmades inte av livet i en lanthandel. Han ville någon annanstans. Efter kriget fick han studerar på Yale. Han sålde Encyclopedia Britannica för att finansiera studierna.
Han funderade på att bli lärare.
Men hamnade på teatern i Broadway i New York och resten är som man brukar säga historia.
Det som gjorde Paul Newman till så mycket mer än en filmstjärna var hans engagemang utanför sin egen sfär. Han använde sin egen framgång till att hjälpa andra. Han skapade flera barn/ungdomsläger runt i världen för att hjälpa sjuka barn.
Turen spelade stor roll för hans karriär, menar Newman. Hans välgörenhetsprojekt blev ett sätt för honom att ge tillbaka till världen. Han levde ett fördelaktigt liv och såg inga problem med hjälpa andra som hade svårare. Varför inte ge tillbaka till dem som gjort min framgång möjlig? tänkte han.
Förutom ungdomsläger producerade han (ironiskt, nog) livsmedelsprodukter. Varorna präglades av honom själv som främsta varumärke. Pengarna gick till välgörenhet. Solidarisk var han, Paul Newman. Helt klart. TA
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar