Vittne till mord (1985) är den australienske regissören Peter Weirs (Utflykt i det okända) första amerikanska film. En remake på 1947 års John Wayne-Gail Russel western Angel and the badman (s.20 Lee Pfieffer & Michael Lewis; The films of Harrison Ford, Citadel Press, 1996).

Finansierad av Paramount, och av en av Hollywoods största och mest välkända producenter, Edward Feldman (Liftaren, Hamburger Hill, The Golden Child). Han väljer Weir till regissörsjobbet, med motiveringen att en utländsk regissör kan bidra med ny blick till den amerikanska scenen och till vad filmen porträtterar: kontrasten mellan storstadsdjungeln i Philadelphia och Amish folket i deras bonde samhälle.  (Letts Film makers, The Films of Peter Weir, Don Shiach, 1993, 121-126)

Producenten Edward Feldman ser Gary Cooper framför sig i rollen som polismannen John Book. Men legenden är ju tyvärr inte längre tillgänglig (han dog 1961). Han ser honom ändå framför sig iklädd som kväkare. Han småler åt tanken. Vem är då dagens motsvarighet till Cooper? Vem skulle se lika rolig ut som honom i dessa kläder? Det dröjer inte länge förrän Harrison Ford dyker upp i hans huvud. 

Regissören Weir är knappast lika övertygad som Feldman om valet av Ford. Men Fords uttalade ambitioner att utvecklas som skådespelare får Weir att tänka om.

Mer negativa kring valet av Ford är däremot Paramount. Kan han verkligen bära en film utan George Lucas eller Steven Spielbergs specialeffekter? frågar man sig.

Filmbolaget gillar dessutom inte projektets arbetsnamn Called home (ett uttryck bland Amish för Död). Bolaget vill till varje pris ha en annan titel. Desperata efter ett nytt namn erbjuder de en rejäl belöning till den eller dem som kommer med en mer passande titel. Man fastnar sedan för Witness/Vittne till mord ( Pfieffer s.148)

Om valet av Harrison Ford var en process är castingen av Kelly McGillis i rollen som Amish-änkan/modern Rachel mer eller mindre självklar. Ford och Weir bestämmer sig tidigt för henne. Den då 27-åriga Kelly McGillis har enbart gjort en film tidigare, Reuben Reuben (1983). Hon jobbar på ett fik i Greenwich village. Hon har inte filmat på över 2 år. Weir och Ford söker upp henne på hennes jobb vilket skapar uppståndelse bland gäster och arbetskamrater. Kelly McGillis minns tillbaka på första mötet: 

- Jag hade inte arbetat färdigt och bad dem vänta i 20 minuter. Hela tiden viskades det, Harrison Ford är här! Efter mitt skift satte vi oss ner, han och jag. Dom andra sa, vem tror hon att hon är när hon sätter sig bredvid Harrison Ford? Det var otroligt. Jag var i början rädd för honom eftersom han är en sådan stor stjärna. Upptäckte senare att han är bara en vanlig snubbe.    

”Den vanliga snubben” Ford, dåvarande 42 år, förbereder sig inför rollen som polisen John Book genom att följa med poliser under deras natt tjänstgöring. 

Svårare blir det för McGillis. Amish folket är förbjudna att samarbeta med filmen på grund av deras stränga tro. McGillis lever dock ett tag med en amish familj. De är omedvetna om hennes skådespelaridentitet. Hon handlar i lokala affärer, spelar in Amish konversationer med sin walkman. Kassetterna hjälper henne att hitta till den perfekt dialekten. Amish-familjen får sedan reda på hur allt ligger till. McGillis tvingas lämna familjen och Amish-samhället snabbare än ögat. (Pfieffer s.149)

Inspelningen påbörjas 1984 i Pennsylvania. Filmen skapar arga reaktioner bland minoritetsgruppen Amish. De upplever att deras kultur exploateras genom filmen. (Letts Film makers, The Films of Peter Weir, Don Shiach, 1993, s. 126).

Det går så långt att man försöker förbjuda filmen. En kommitté, NCARF (National comitte for amish religious freedom) som företräder Amish juridiskt driver konflikten hårt mot regissören Peter Weir. Flera medlemmar av Amish försöker bojkotta filmen och yppar att Pennsylvanias guvernör skall hindra filmens spridning. Allt slutar dock med en markering: framtida filmare har inget att hämta i Pennsylvania i synnerhet inte från Amish-kulturen. (Harrison Ford, The Films, Brad Duke, 2005, McFarland, s.128). TA