Sidor

måndag 21 april 2014

Just walk away, Rene


Det hela visar sig en smula absurt. Jag kan inte ens skriva programmets namn som jag råkade se härom dagen. Jag ger er väl en ledtråd. Dans. Okej, jag är avslöjad. Har inget att skylla på. Det som jag dock blev varse om var en i juryns favoritskådespelerskor. En kvinna, en aktris som jag en gång i tiden var förälskad i. Och en aktris som jag har låtit falla bort i glömska.
Rene Russo.
Sommaren 1992 handlade inte bara om Wayne´s world och Basic Instinct. Det fanns en uppföljare som jag länge längtade efter. Sågad i kvällstidningarna, förstås. Dödligt Vapen 3. Den då relativt okända Rene Russo gav filmen en viss uppmärksamhet. Hennes tuffa poliskollega till galningen Riggs (Mel Gibson) och gamlingen Murtaugh (Danny Glover), Lorna Cole hyllades (och var på många sätt filmens behållning). Och visst var det lite kul när hon jämförde skador med Riggs. Hon imponerade inte bara på Riggs. Hon fick hans hjärta att slå tusenfalt för henne...
Även knäppgökar förälskar sig....


Jag vet inte om jag kommer kunna förklara min fascination för henne. Som kärlek eller attraktion uppstår, så uppstår den oavsett årstiden  och är sällan logisk. Det ligger i dess natur. Det bara händer. Av sig själv. Den där sommaren 1992 blev pojken i mig så förtjust i henne.


Det räckte att jag såg skymten av henne. Jag såg till och med Värsta gänget (1989) och hopplösa b-filmen Freejack (1991). Antar att den framtidsfilmen (handlar om året 2009) har idag smärre kultstatus.

Russo spelar Emilio Estevez flickvän i filmen. Och som flera påpekar fick hon spela flickvänner i filmer länge.http://www.nytimes.com/1996/08/11/movies/always-the-girlfriend-but-never-the-moll.html?pagewanted=all&src=pm Men det vänder som sagt med karaktären Lorna Cole i Dödligt vapen 3.

Med bakgrund som modell lärde hon sig tidigt att när man passerar åldern 30 kan karriären vara över. Men det intressanta med Russo är att hon faktiskt vid 45 års åldern når någon slags höjdpunkt, hon spelar den roll som ikonen Faye Dunaway briljerade i , nämligen som rutinerade polisen Catherine Banning i  remaken Äventyraren Thomas Crown (1999).


I filmen spelar hon mot Pierce Brosnan. Ännu en gång ger hon stora manliga sexsymboler en match: hon har avverkat dem alla: Kevin Costner (Tin Cup), Don Johnson (Tin  cup), Tom Berenger (Värsta gänget) , Mel Gibson (Dödligt vapen 3+4) och Clint Eastwood (I skottlinjen)  http://www.nytimes.com/1996/08/11/movies/always-the-girlfriend-but-never-the-moll.html?pagewanted=all&src=pm


På senare år har hon synts i Thor-filmerna (2011-2013). Hon spelar självaste hjältens moder. Det som dock gör en lite förtvivlad är att hon liksom många andra kvinnliga kollegor i Drömfabriken inte har dragits sig ifrån att plastikopera sig. Då känns ju hela ens historia, det hon och andra kämpat emot , osäkerheten, bristande självförtroende och kampen att hävda sig mot vansinniga krav och orimliga normer - helt förgäves. Kalifornienfostrade Russo beskrivs i sina unga dagar vara enormt osäker och inte nöjd med sitt utseende. Den religiösa ensamvargen inleder en modellkarriär i slutet av 70-talet. Det går bra. Det går riktigt bra. I Vogue hamnar hon flera gånger. Och i slutet av 80-talet blir det filmroller.
http://www.vogue.com/voguepedia/Rene_Russo
http://www.nytimes.com/1996/08/11/movies/always-the-girlfriend-but-never-the-moll.html?pagewanted=all&src=pm
Men vad är detta värt? När hon på äldre dagar konverterar till "folkets opium", utseendefixeringen och låter sig ta till plastikkirurgi för att tillfredsställa sig själv men även - vem vet - för att till varje pris hänga kvar i Drömfabriken vid åldrandets höst. Vad handlar detta om? Drömfabrikens ytterst skilda världar för män och kvinnor som har passerat 30. TA

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar