Sidor

söndag 29 juni 2014


Apråpå Empires 301 film-lista. Varför finns inte Mick Jacksons Bodyguard (1992) med på listan? Den tycker jag borde platsa på en säg 71:e plats.

Ok, jag vet. Förmodligen är man ensam (och unik) om att ägna så mycket tankar, och investera så mycket tid och känslor i en film som Bodyguard. I detta hänseende skiljer man sig inte så långt ifrån säg en 10-årig tjej som tycker att One Direction är det bästa som finns.

När jag hittar filmen i tv-tablån blir det nästan tvångsmässigt. Fotbolls-VM spelar mindre roll. Åttondelsfinaler kan kvitta för en stund. Jag vill heller inte umgås med folk. Jag vet vad jag ska göra ikväll.

Ser om Bodyguard för 25:e gången. Den är lika underhållande nu som vid 24:e gången eller 2:e gången jag såg den. Hur många gånger kan man se om en film som The Bodyguard? Vad handlar detta om? Att planera sitt liv efter en film som man kan in och utan,som knappast väcker några överraskningar? Man brukar ju säga att man aldrig ska kolla bakåt, bara framåt , framåtrörelse är viktig, utan den stagnerar du.

Om jag ändå visste. Kanske handlar min eviga förtjusning för denna block-buster från 1992 om att återvända till något tryggt. TA


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar