Sidor

tisdag 27 februari 2018

Från ingenting...




Utan nåd
(Tysk dramathriller från 2017 i regi och med manus av Fatih Akim med Diane Kruger, Denis Moschitto, Nyman Acar med flera.
Svensk biopremiär 2 mars 2018.
Längd 1 tim 46 min
SA SA SA SA




Det tyska bidraget till Oscars-galans pris för Bästa utländska film är, på ytan, en hämnarfilm som skulle kunna varit en Hollywood-rulle vore det inte för den nyanserade storyn och det inte helt vanliga slutet.
Regissören Akin, slog igenom internationellt med Mot väggen (2004) och Vid himlens utkant (2009) cementerade bara Akins position som en av de stora löftena inom tysk film.

Nu är han tillbaka med en oerhört stark film där hämnd, sorg, saknad, rättvise-patos och försoning samsas i en ruggigt strong och spännande historia med en helt fenomenal Kruger i huvudrollen (hon fick pris i Cannes förra året för bästa kvinnliga huvudroll). Dessutom är detta hennes första icke-engelsk-språkiga film där hon pratar sitt modersmål.






Katja (Kruger) lever ett lyckligt liv med sin man, som har ett förflutet som fängelsekund, och deras lilla son. Men när ett bombdåd drabbar familjen så rasar hennes värld ihop och medan polisen tror att brottet är ett terrordåd är Katja inte lika säker på polisens spår.

Utan Nåd (Aus dem nichts i original, vilket på svenska blir Från ingenting) är ett nattsvart drama som känns väldigt realistiskt och kusligt aktuellt. Och återigen...Kruger, som jag alltid gillat men som inte tidigare alltid fått så stort utrymme att visa hur bra hon är ( I Tarantinos Inglourious basterds är hon t ex otroligt bra! (och pratar för övrigt lite tyska där också)), gör här en komplex och gripande roll som borde kunna vara ett genombrott till större och bättre roller.



Skräms inte bort av den anonyma titeln eller att den verkar vara en hämnd-action. Finns några svaga partier och lite klyschiga personportätt men det är marginellt. Det här är en mycket sevärd, modig, gripande, smärtsam och spännande film som lyckas att vara underhållande utan att kompromissa och utan att stryka publiken medhårs. Man känner sig rejält omskakad när man lämnar bion.



Göran.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar