I House of the devil (2009) får collegestudenten Samantha (Jocelin Donahue) ett barnvaktsjobb. Hennes vän Megan (Greta Gerwig) skjutsar ut henne till arbetsgivaren. Det är helt öde där. Mörkt och långt till något samhälle eller granne.
Kompisen Megan känner genast olust och vill att Samantha tackar nej till jobbet och följer med henne hem. Samantha väljer att stanna kvar. Den mystiske arbetsgivaren Mr Ulman (Tom Noonan) meddelar henne att det finns inga barn att vakta. Det är hans sängliggande modern som hon ska vakta. Samantha kommer överens med vännen Megan att hämta henne med bilen igen vid midnatt....
Man sitter på helspänn i stort sett hela filmen. Regissören och filmens manusförfattare Ti West är en skicklig berättare.
Det är en lyckad hyllning till 80-tals skräckisarna (Filmen utspelar sig i 80-talsmiljön och enligt www.imdb.com har West använt sig av liknande kameror som 80-tals splatterfilmer filmades med). Skräcken/rädslan sprider sig i åskådaren. Skräcken består i att vi ser ju vad som väntar Samantha, men vi kan inte varna henne. Vi kan inte hjälpa henne på något sätt. Hon är i livsfara. Och vi kan bara sitta och se detta. Panik. TA
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar