Med dem orden avslutar Alison Bowyers biografi, Uncovered (2003, André Deutsch) om aktrisen och modellen Liz Hurley.
Det är också en ganska rimlig avslutning med tanke vad som avhandlas om Liz Hurley på dryga 250 sidor i boken. Gång på gång poängteras nämligen Liz Hurleys (nyligen fyllda 50 !) kalkonfilmer och hennes sågade rollprestationer av filmkritiker.
En något endimensionell bild tecknas upp av henne som "smart", "bestämd", "bossig", "målmedveten" och "vill ha allt ljus på sig". Och stå i centrum är något hon lär sig göra tidigt.
Redan när Liz är 8 år och ser Mare Osmond uppträda på Top of the pops, bestämmer hon sig för och bli STJÄRNA....
Författaren Bowyer är rutinerad journalist, med en bakgrund på Storbritanniens större tabloider (The Sun och Sunday mirror) och det märks av innehållet i den här biografin.
Ett helt kapitel tillägnas avslöjandet av Hurleys dåvarande pojkvän , Hugh Grants sex-köp på Hollywood sunset strip. Det är år 1995 och alla väntar på Hugh Grants första Hollywoood-film Nio månader. Överallt i staden ser man affischer på honom och filmen.
Grant kör runt med en dyrare BMW genom red light district. Och poliserna som griper honom och den prostituerade Divine Brown, är inte sena och förstå vem dem har gripit.
"Skandalen" visar hur Liz lär sig hantera mediedrev. Och hon gör det oväntade. Med krossat hjärta håller hon sig kvar och stannar i förhållandet med Hugh Grant...
Men är det för kärlek? Eller är det för något annat?
Ett kapitel vigs åt den omtalade Versace-klänning som hon valde och ha på sig under gala-premiären för hennes dåvarande pojkvän, Hugh Grants mega-succé Fyra bröllop och en begravning (1994)....vilket kan ses som parenteser för den inte särskilt modeintresserade läsaren...
Men hennes klädsel är medvetet vald, som så många gånger och stundtals "stjäl hon showen", så även denna afton.
Desto mer angelägen läsning blir det om Liz Hurleys olyckliga tid efter hennes och Grants 13 års förhållande har upphört. Hon dejtar en förmögen playboy och ökänd kvinnotjusare, vid namn Steve Bing (kallas för "Bing laden" av flera anledningar). Deras romans slutar enormt olycklig, grotesk och ful. Och man undrar hur mycket otur kan en människa ha i kärlek? Och då syftar jag givetvis på huvudpersonen själv, Liz Hurley....
Liz Hurley har länge velat bli mamma och få barn. Hon blir också med barn och föder en son, år 2000. Steve Bing förnekar faderskap. Ett DNA-test visar sedan att han är pappan till lille Damien.
Han erbjuder sig och betala och vara med sonen, men hon vill inte ha hans pengar....
Det är försent.
Han har skadeskjutit henne....för länge....
och för många gånger....
"Världens vackraste kvinna" - Liz Hurley - föds i Hampshire i södra England. Hennes pappa är major i armén och har irländska rötter. Mamman är musiklärarinna. Norr om Hampshire ligger förorten Basingstoke, och där växer hon upp. Hon dansar ballett tidigt i livet. Hennes hjärta väljer dock teatern och hon ansluter fort till den lokala amatörteatern.
Hennes stora syster Kate är hennes stora förebild. Det hon gör, vill även Liz göra. Punken kommer så småningom till Basingstoke. Det är tidigt 80-tal och Liz omfamnar klädmodet från punken, mer än väl (Se bilden!).
Det dröjer heller inte länge förrän hon flyttar till London. Hon ledsnar på "det trista förortslivet" och dras till storstadens utbud med pubar, klubbar och punk-scener. I London får hon också chans och läsa drama.
Utbildningen i London slutför hon aldrig. Hon hoppar plötsligt av kursen, på grund av problem med en lärare. Detta är ovanligt för Liz. Hon har nämligen haft läshuvud ända sedan grundskolan och alltid kommit bra överens med sina lärare.
Men allt har sin Tid.
Och Tiden förändras liksom vad den gör med oss.
I en uppskattad fars hamnar hon i ensemblen, detta resulterar i en omfattande turné i Mellanöstern med flera föreställningar i veckan. Detta leder sedan till en filmdebut i Aria (1987) med bland andra John Hurt.
Samma år sker en "milstolpe" i hennes liv. Hon möter den stora kärleken i motspelaren Hugh Grant i filmen Rowing with the wind. Han spelar Lord byron. Han är 5 år äldre än Liz. På den här tiden har han redan gjort sig till ett smärre namn efter James Ivory filmen Maurice (1985).
Både Hugh och Liz har liknande bakgrund med föräldrar som lärare och från det militära. Liz har sedan en tid tillbaka slängt bort punk kläderna. Nu tittar hon upp mot överklassen med en viss beundran. Hugh Grant har kontakter inom överklassen och läst på Oxford. De är som "gjorda för varandra"....
Dom blir ett par och lever i Kensington i London. Liz Hurley pendlar mellan modelljobb och filmfloppar. Hon gör filmen The Skipper/Kill cruise (1990) med Patsy Kensit (som hon blir god vän med efter inspelningen) och Jürgen Prochnow (som hon avskyr och bråkar med och hon lär ha sagt om honom följande: "jag blir förvånad, hur han i huvudtaget blir erbjuden roller") på Malta.
Hon lovordas efter en roll i en omtyckt miniserie som heter Christabel (1988). Men till skillnad mot sin pojkvän avancerar hon inte. Han blir ju successivt en världskändis med filmer som Fyra bröllop och en begravning (1994) och Nothin hill (1999). Medan hon hamnar mest i b-filmer. Paret sprider stjärn och glamour glans över sig och jämförs lite med Elisabeth Taylor och Richard Burton. Likheterna grundar sig mest på deras flitiga förekomster i den brittiska skvallerpressen.
Hon flyttar till Los Angeles och har ett lång distans förhållande med Grant, som blir bofast i London.
Rykten spinner runt i pressen dock, om att hon har en affär med Tom Sizemore (Heat, True romance)
1992 får hon en liten roll i actionfilmen Passagerare 57 (med Wesley Snipes) och inför rollen som terroristkapare tränar hon med skjutvapen. Det utvecklar sig till ett fritidsintresse och hon skaffar sig till och med egna vapen och blir medlem i en skytte-förening.
Men när det ser ut som hon närmare sig ett genombrott i Drömfabriken kommer bakslagen i form av flera floppar och b-filmer. Hon spelar i okända titlar som Beyond Bedlam (1994), Mad dogs and englishmen (1995) och Dangerous ground (spelar mot Ice Cube) från 1996.
 |
| Angenämt sällskap. Dåtiden Oasis fruar, Meg Matthews (Noels) och Patsy Kensit (Liams) delar bänk med Hurley och Grant |
Som sagt när det inte skrivs om hennes "usla skådespelarinsatser" förekommer artiklar om hennes "stormiga privatliv". Det spekuleras vilt om hur nära förhållandet mellan henne och Hugh Grant är på väg och falla sönder. Och skvallerpressen gillar och skriva om hur hon uppvaktas av flera män och hur hon gärna flirtar med andra och oblygt "visar upp sig".
Hon får 1997 göra kanske sin mest uppskattade filmroll, i komedin Austin powers. För en gång skull får hon beröm av pressen, hon hyllas för sin komiska sida.
Efter Austin Powers får hon gör några hyggliga filmer som Edtv (1999) och framförallt en remake på 1967 års Bedazzled (Djävulen och jag). I Harald ramis film spelar hon djävulen (som även Madonna provspelade för) och hon får en del kritik för ett uttalande om valet av kläder för rollen: "jag ville se ut som en blandning av Cruella de vile och en mjuk-porr skådespelerska".
Under inspelningen sägs det att hon framstår som nervös och osäker. Hon sitter mest och röker Marlboro Lights, dricker Coca cola light och pratar i mobiltelefon vid sin trailer. I skarpt läge tappar hon bort sina repliker....Hon är antitesen till sin motspelare Brendan Fraser. Han är avslappnad, skojfrisk och utåtriktad. Filmen går hyggligt på biograferna, men Hurley är återigen igen, måltavla för kritikernas hån, elakheter och ilska. Man menar från flera håll att hon inte bidrar med någon kemi mellan henne och Fraser. Han får bära upp filmen själv.
Inte heller hennes medverkan i Kathryn Bigelows thriller Vikten av vatten (2000) verkar gå hem.
Och därefter följer mindre lyckade och tämligen okända filmer för Liz Hurley....
Idag gör hon en del framträdanden i diverse tv-serier och såpan The Royals (2015) kommer knappast nå Skandinavisk tv.
Alison Bowyers biografi om henne är långt ifrån ointressant, men den är begränsad (sträcker sig bara till och med 2003), en smula enkelriktad och påfallande ofta saknas Liz Hurleys egna ord och tankar. Den boken hon väljer själv och skriva, ser jag framemot och läsa. TA
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar