En mänskligare Bond

Peter Hunt hade jobbat länge som filmklippare, bland annat bakom flera Bond-filmer (Goldfinger t ex). När han äntligen fick chansen att regissera ett av avsnitten i den unika filmserien, då tänkte han inte vara medelmåttig. Han hade höga ambitioner när han gjorde Bond-filmen I hennes majestäts hemliga tjänst (1969). Han ville göra tidernas bästa Bond-film någonsin.

Prylar och tekniska apparater skulle inte ha någon stor plats i filmen. Hunt ville istället vara Ian Flemings roman så trogen som det bara var möjligt. En realistisk agent 007 skulle premieras. Enligt Hunt hade tyvärr Bond-serien utvecklats åt "fel håll" med alla gimmickar i t ex Goldfinger (1964) och Åskbollen (1966). Det ville han givetvis ändra på.... (Peter Hunt intervju i dokumentären Inside on her majesty´s secret service - an original documentary  om följer med på dvd-utgåvan utav filmen)

Och det blev inte bara tidernas bästa Bond-film , det blev även en ovanlig del i serien.
Det märker man redan i inledningen.

En del anmärker nog på bristerna i filmen , t ex på den vaga presentationen av karaktärerna och miljöerna. I inledningen ser vi bara hur Bond (Lazenby) kör i en bil efter en kvinna (Diana Rigg) mot en strand ( I Portugal). Kvinnan är då okänd , och hon försöker dränka sig själv i havet. Bond räddar henne.
Och han slåss sedan mot några män i Star Trek liknande uniformer.
Dessa män är heller inte presenterade.
Och det sägs finnas förklaringar till dessa slagsmål med dess män.

Gabriele Ferzetti som Draco

Den bedårande Diana Rigg som Tracy

Det sägs att det är kvinnan, grevinnan Teresa "Tracy" Di Vicenzos far, Draco (Gabriele Ferzetti), som skickat dit dessa män, och för och "testa" Bond, om han är rätt man för uppdraget. (http://www.imdb.com/title/tt0064757/faq#.2.1.19). Uppdraget att rädda hans dotter som är djupt olycklig och kraftigt självmordsbenägen.

  Det är som sagt en avvikande Bond-film, och Lazenbys replik : "that never happened to the other fellow"....väcker ens leende, när han passar till sin föregångare Sean Connery, som alla ville jämföra med, och som Lazenby så otacksamt kämpade emot. Detta illustrerar en annan humor, självdistans och hur man gör en grej av vad som förväntas av agentrollen.

Agenten spelar sedan på kasino (i Portugal) och träffar Tracy igen. Hon förlorar och agenten räddar henne ännu en gång.
De träffas senare på hotellrummet och här finns en annorlunda kemi. Tracy vill förföra agenten medan Bond anar att hon har problem av något slag. Han verkar vilja hjälpa henne. Hur ofta har man hört 007 säga till en kvinna att hon ska klä på sig? Hur ofta vill 007 ta ansvar?
På hotellrummet bråkar han sedan med en av hennes faders män.

De "kidnappar" agenten och för honom till Draco. Draco vill att Bond ska uppvakta hans dotter. han berättar om hennes djupa olycka , och att hans vilda dotter behöver en man som kan dominera henne och tämja henne. Bond är som gjord för den uppgiften. Men agenten tackar nej och säger att hon behöver psykisk vård, och ingenting annat.

Draco lyckas sedan övertala 007 genom att erbjuda tjänster mot gentjänster. Han kan ge uppgifter om Blofeld om agenten kan tänka sig uppvakta hans dotter....Det visar sig sedan att det är ju Tracy som sätter press på sin egen far, och det är tack vare henne som fadern lämnar ut den förlösande uppgiften om var 007 kan finna Blofeld...

I filmen jämfört (möjligtvis Tid för hämd) med andra delar i "serien" saknar Bond ett tydligt uppdrag. Han har svårt och vinna Ms (Bernard Lee) förtroende i filmen. Så när att bli avskedad, det är Miss Moneypenny (Lois Maxwell) som lyckas få honom kvar.
M är missnöjd med agentens senaste arbete kring "Operation Dårhus". Chefen låter honom inte fortsätta med uppdraget. Ett uppdrag som handlar om och finna ärkefienden Ernsto Stavro Blofeld (Telly Savalas).

Lois Maxwell som Miss Moneypenny

Miss Moneypenny lyckas få agenten "semester" och avskedsansökan som var tänkt från början känns mer avlägsen än tidigare.


Det finns en scen i filmen som jag inte märkt av tidigare (trots alla dem otaliga gånger jag sett denna film) . Bond sitter i sitt rum och hittar diverse prylar i sin byrålåda. Tekniska apparater från dem tidigare filmerna, och han minns tillbaka...och John Barry firar triumfer med några snabba musikaliska droppar från respektive ledmotiv från tidigare filmer. Detta får också illustrera Peter Hunts tidigare ambition att "göra sig av med prylarna och satsa mer på personen, den realistiska agenten 007"....Snyggt...

Det är inte bara den mest romantiska Bondfilmen som gjorts, det är den mörkaste och den mest rörande och tragiska (Casino royale hamnar tätt efter). Bond blir äntligen kär och förälskad och gifter sig. Men på självaste bröllopsdagen beskjuts han och bruden, och hans livs kärlek Tracy avlider.

Som jag ser det, har 007 aldrig hämnas hennes död. Även om han söker upp Blofeld i Diamantfeber(1971) men då med Sean Connery i huvudrollen, för det första och för det andra nämns ju aldrig Tracy i den filmen.

Ur Dödlig synvinkel (1981)

Tid för hämnd (1989)

I filmer som Ur dödlig synvinkel (1981) och Tid för hämnd (1989) nämns eller förstår vi att det finns kopplingar till Bonds tragiska bröllop och förlusten av Tracy. I den förra inleds filmen med att agenten lägger blommor vid sin frus grav, och han tampas sedan med Blofeld.
I den senare gifter sig Felix Leiter (David Hedison). Hans brud  Della (Priscilla Barnes) säger till Bond att han blir den nästa som gifter sig, och agenten blir då sammanbiten. CIA-agenten och Bonds vän Leiter förklarar för sin älskade att "Bond har varit gift en gång, men för mycket länge sedan."

I hennes majestäts hemliga tjänst gjorde och la grunden för en mänskligare sida av Bond. Han blir ju till exempel räddad av Tracy i filmen, när han är som mest hjälplös. På en skridskobana i Scweiz, jagas han av Blofelds envisa manskap. Tracy för honom till flyktbilen. Ett äventyr som avslutas i en lada , och där agenten friar för första gången i filmhistorien....
TA