När filmen Blue valentine börjar, letar pappa Dean och dotter Frankie efter familjens hund. De ropar och springer runt huset och i skogen. Inget ljud. Ingen hund. Var tog den vägen?
Scenen verkar först inte märkvärdig. Men i efterhand förstår jag symboliken. Hundletandet rymmer filmen Blue valentines frågeställning. Var tar kärleken vägen?
Regissören Derek Cianfrance blev besatt av frågan efter föräldrarnas skilsmässa.
http://www.makingof.com/posts/watch/1223/interview-with-blue-valentine-creator I 12 år arbetade han med historien om Cindy och Dean. Hon är en originell tjej med läkardrömmar och han är en nyfiken flyttkarl. Han kommer in i hennes liv när hon behöver honom. Hon blir allt hans. Det han vill leva och dö för. De bildar familj. Men, vad händer när det man attraherades av hos sin partner plötsligt blir till det man hatar?
Berättargreppet, växlingar mellan då och nu, blir effektivt och håller publiken spänd ändå intill mållinjen. Men det är den raka och uppriktiga uppgörelsen och skådespelarnas dynamik mellan Ryan Gosling och Michelle Williams – som gör Blue valentine till en blivande klassiker. TA
Åhååå, en torsdags-Gosling även här! :)
SvaraRaderaSkitmysig film det här. Jag blir alldeles varm i magen OCH lite ledsen av den, dessutom släpper inte dessa känslor trots att det var rätt länge sedan jag såg den. Full pott! Wohoo!
Jaa, jag tror man kommer känna för den här filmen, långt framöver. En film du vill återvända till, eller hur?
SvaraRaderaJa. Många gånger. :)
SvaraRadera