Det var en gång en lärare. Hon var erfaren. Hon var berest, välutbildad och kunnig i sina ämnen. En dag gick hennes lektion inte enligt planerna. Hon beslutade att eleverna (16-18 år gamla) fick välja film. Ungdomarna valde en film som fick henne att fasa. Den var för våldsam, tyckte hon. Hon upprördes av bristen på kvinnor i filmen. Det var blodigt, det var brutalt och det var väldigt mycket mördande. Att läraren var upprörd vore nästan underdrift att skriva. Hon och klassen hade sett Guy Ritchies Snatch (2000).
Ja, Ritchie förtjänar nästan ett kapitel för sig. Han är regissören som var rejält uppe bland molnen efter alla skjuts i media, alla tycktes älska karln, inklusive Madonna. Allt han tycktes ta i blev till guld. Det var tidigt 00-tal. Englands längtan efter brittisk action var lika stark som efter ett VM-guld i fotboll. Det var som om James Bond aldrig hade funnits.
Men allt har ju sitt slut, som ni alla vet. Idag är det nog få som ens minns Guy Ritchie och mindre hans filmer.
Vi återgår till läraren och Snatch. En av hennes kollegor delade inte hennes uppfattning. Han försökte försvara filmen med ihåliga argument. Han fick ur sig "Det är bara underhållning", "filmen tar nog inte skada på ungdomarna", "Det är bara film", "Det är svart humor, ironi och filmen är gjord med glimten i ögat".
Men hans argument gjorde inte susen.
Hon var upprörd och förtvivlad. Är det detta ungdomarna tittar på? Hur ska det gå för dem i livet?
Hennes kollega lyssnade. I sin kammare tänkte han sedan på samtalet om filmen. Varför lägga denna moral/ansvar på film? Varför skuldbelägga filmer? Har inte åskådaren ett eget ansvar?
Varför kan i stort sett alla biobesökare se våldsfilmer och ändå bibehålla civiliserat beteende?
Det är intressant att fundera kring vår fascination för våld på film. Flera i min generation (70 och 80-talister) var redan blasé gällande filmvåld innan vi hade börjat gymnasiet. Vi hade ju vuxit upp med Bond, Rambo, Indiana Jones och Dödligt vapen och Die Hard.
Varför väljer vi att se filmer med människor som gör kål på andra människor? Vad är det vi finner kittlande med att se människor döda andra? Kan detta säga något om oss människor? Varför ses våld självklart som action och underhållning/nöje? Frågor värda att fundera över. TA
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar