Ovanligt levande musikfilm om Brian Wilson

LOVE & MERCY
amerikansk film i regi av Bill Pohlad.
Medverkande: Paul Dano, John Cusack, Elisabeth Banks
och Paul Giamatti m fl.
Speltid: 121 min
Betyg: AT AT AT

Beach Boys sångaren och låtskrivaren Brian Wilson porträtteras här av två olika skådespelare och i två olika skeden i livet. Dels får vi se honom som ung (Dano, utmärkt!) och när han tävlar med Beatles och göra världens bästa skiva och han förbereder albumet Pet sounds. Och dels får vi se honom i medelåldern under slutet av 80-talet , då är han förvirrad, överdoserad av läkemedel och styrd av en kontrollerande läkare i form av Eugene Landy (Giamatti).

Han möter dock Kärleken i bilsäljaren Melinda Ledbetter (Banks). Men deras relation får inte blomma.....
Och Melinda börjar fundera, får verkligen Brian rätt vård , och framförallt den vård han säger sig behöva?

Musikscenerna , och i synnerhet dessa scener då en ung Brian Wilson dirigerar studiomusiker eller han själv lägger "pålägg" i studion eller spelar in med sina bröder och konflikten med kusinen Mike Love är på pricken! Man kan inte annat än och rysa av välbehag. Det är glimrande! Det är musikhistoria och här i Bill Pohlads (har tidigare producerat giganter som Brokeback mountain och Tree of life) film, blir det inte bara nostalgisk , det känns som vi får resa tillbaka i tiden och vara med, när det hände!
Då blir Nu.
Det känns ovanligt levande för och vara en musikfilm, Paul Dano sjunger på riktigt och överraskande likt Wilson...
Det är något i kameralinsen, i färgen som filmen presenteras vid, det är förtjusande och se scenerna då bandet gör "tramsiga" pressbilder eller foton för skivorna, då de bär båtar eller skojar i poolen. Beatles gjorde ju liknande "ploj-bilder".
Här finns något gulkornigt i bilden, och det befläckade lurar oss och ger sken om mer realism än vad det är. Listigt.

I den unge Brian Wilsons liv fångar filmen inte bara hans enorma kreativa period med genialisk popmusik, det lyfter också fram början på "slutet" för honom. Hans galenskap, hur han mister allt förstånd och hur han successivt sjunker in i djupet av mental ohälsa. Han hör röster, och ljud som inte händer. Och han jagas av rädsla, och demoner, och det skrivs ju inte på näsan för oss åskådare, men det går väl och ana , att han jagas av barndomens skräck för fadern som slog honom och hans bröder.
Traumat lever kvar i vuxen ålder och spelar nog en viss roll i hans beroende och missbruk och även oförmögenhet till och bryta med den elake läkaren Eugene Landy...

Det är mycket välspelat, och befriande att manusförfattarna valt och begränsa historien till två skilda perioder. Det ger oss en annan historia och mer komplex skildring än vad standardfilmerna gör i en tämligen uttjatad genre, som musikbiografier , faktiskt har blivit....(och mer ser ut och komma, Amy Adams ska ju spela Janis Joplin).

Men om du tror att du ska lära dig något på kuppen om Beach boys musikaliska arv eller hur allt började, då blir det nog lätt besviken.
Love and Mercy är främst en film om överlevaren Brian Wilson och hans mycket tragiska öde. Titeln syftar för övrigt på en av Brian Wilsons allra finaste sånger.
TA