Det var en gång en snickare. Han drömde om Drömfabriken och bli filmstjärna. En dag när han snickrade, träffade han en man med större skäggväxt. Den skäggiga mannen pratade om rymdfilmer och ville ha honom med i stor roll som hjältemässig pilot. Snickaren hade slagit sin sista spik, på ett tag.
Han satsade allt och som han gjorde det. Han blev känd, kändare och kändast. Efter rollen som pilot ville den skäggiga mannen ha med honom i en amerikansk motsvarighet till James Bond. Men det skulle inte handla om någon agent, utan en arkeolog.
En arkeolog som slogs mot nazister, jagade skatter i djungeln och annat. Han hade kan man säga , lite svårt att sitta stilla. Böcker var inte hans grej. Hans speciella redskap var märkligt nog - en oxpiska.
Med rollen blev den forne snickaren världsstjärna.
Tiden gick.
Åren passerade.
Snickaren blev äldre och han hade varit på Moskitkusten, varit Jagad, skyddat Vittne till mord, blivit Misstänkt för mord och uppvaktat Sabrina. Drömfabriken kunde han ut och innan.
Hans filmroller och filmer blev alltför lika. Inför Air force one (1997) överraskade han dock på det privata planet. Han
piercade vänster öra. Ålderskris eller inte? Det var svårt att säga. Nästan tjugo år senare kontaktade den skäggige mannen honom igen. Han pratade om en ny rymdfilm med den hjältemässiga piloten igen. TA
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar