Den enda sanna journalisten

Ser om Michael Winterbottoms Welcome to Sarajevo (1997) och har säkert sett den här filmen 5-6 gånger förut. Och egentligen borde jag kanske ha släppt den här filmen för länge sedan. Men jag kan inte. Det här är en film som sitter starkt i mig. Det är en film jag vill åldras och leva vidare med.

Det är en makalöst vacker historia om hur en BBC utrikes reporter i krigets Sarajevo drabbas personligen av det han ser och berättar om. Han bestämmer sig tidigt för och göra något åt saken. Han tänker rädda en 9 årig flicka, Emira och ta med henne hem till sin familj i London. Och ge henne en trygg och kärleksfull uppväxts miljö och (viktigast av allt) - en framtid.

Ryser och blir djupt rörd bara jag tänker på den här filmen, och försöker vara sansad när jag skriver om journalisten Michael Henderson (spelad av Stephen Dillane) i filmen Welcome to sarajevo. Han tycker att världens politiker och makthavare sviker något grymt, när de inte tänker rädda föräldralösa från krigets fasor. De säger att västvärlden kan inte "lösa konflikten". Det är drömmeri. Det är naivt. Det är inte verklighetsbaserat.
Henderson skiter i allt snack. I all fernissa,  byråkrati och prestige eller vad det nu handlar om. Han agerar efter hjärtat. Han vet inte riktigt varför han väljer och göra det han gör. Å andra sidan upptäcker han att han kan faktiskt påverka. Och varför skulle han inte hjälpa till , när han faktiskt kan göra skillnad?
TA