Min Sanning: 2009 var inget mediokert popår

Göteborgspostens popkrönikör Jan Andersson förklarar 2009 som ett "mediokert skivår". Han saknar helgjutna album.

Visst, albumen fick stå i skymundan för låtarna, förra året. Betyder ett "mediokert skivår" samma sak som ett undermåligt år för popmusiken?

Nej, förstås. Vill man -  kan man ägna timmar (och åter timmar) att lyssna på spår från bländande popalbum, signerat 09.

Svensk pop fortsätter nå ofattbara höjder. Popkvinnorna står för den fränaste utvecklingen. Karin Drejer från The Knife, och hennes projekt Fever ray är ett lysande exempel. Låten When I grew up har remixats av Dan Lissvik från Göteborgsduon Studio. Han hör tveklöst till en av 2009s profiler. Förutom Fever ray har han ett och annat finger med  i Lake heartbeat (förre Brainpoolsångaren Janne Kasks intressanta comeback) och Taken by trees produktioner.

Två poplåtar får utgöra mitt soundtrack 2009. Två poplåtar som får ge ord för min nuvarande livsfas: början på ett åldrande och sökandet efter ett stabilt liv. Jönköpings nästa stora export, Maryonettes, och deras vackert bittra låt Once I was pretty vars enstaka textrader träffar mig skoningslöst.

This is only our youth we are chasing

 Har nog inte känt så stark identifikation med poptextrader sedan The Smiths Heaven, knows I´m miserable now. Den andra låten är Markus Krunegårds Hela livet var ett disco.

Kicken, var är den? Kicken vart tog den vägen? Hela livet var ett disco /Men hur kunde det bli så svårt?

Textraderna stämmer helt överens med ens egna tankar om livet.

Krunegård och Maryonettes illustrerar hur popmusiken växer upp och reflekterar över sin förlorade ungdom. Följden blir inte helt oväntat, en känsla av saknad och tomhet. Tiden kommer utvisa om titeln på Ingentings album Tomhet idel tomhet gör den till 2009s viktigaste popskiva. Om inte, kommer titeln, i alla fall, bejublas länge.
TA
Vad tycker du om popåret 2009?  Vilka är dina favoritlåtar/album?