Tre fängelsefångar (John Turturro, George Clooney och Tim Blake Nelson) är på rymmen i 30-talets södra Amerika. I Bröderna Coens saga O brother where art thou (2000) följer vi trions väg mot frihet och de drabbar samman med Tommy. Han är en färgad musiker och de börjar spela musik tillsammans och bildar gruppen Soggy bottom Boys som får en hit över hela landet. Men vilka är dem?

Bröderna Coens film är en förtrollad saga med bisarra inslag och svart humor. Den känns förhållandevis snäll och mjukare i tonen än mycket annat som bröderna gjort både tidigare och efter. Filmen känns som en hyllningshymn till musiken, i synnerhet rotmusiken, blues, folkmusik, country och bluegrass.

Visuellt är det också en tilltalande film, där det sköna och nästan guldberikande landskapet över gränslösa fält och marker blir det vi fäster blick på. Här finns frågor kring ödet, Gudar och religion och proper musik och en liten historia i historien om politiker och deras valkampanjer. Den reaktionäre mot den demokratiske. Den förre satsar på sång och påkostade jippon och den senare svettas och lider av påfallande idétorka. Till en början berättas det på bästa klassiska "goda mot de onda"-konflikt, men bröderna Coen, som ni vet, vill inte välja det enkla eller det förväntade. De avslutar med en sensmoral eller strimma till sensmoral som säger : "all the politiics are crazy. Even the good one" (alla politiker är galna, även dem schyssta).
TA