Sidor

torsdag 28 maj 2015

Bortom allt hopp



"I´m not setting out to make a message movie but i am setting out to show 
what i think is going on, trying to reflect reality, and i think there´s always a message in that"

Larry Clarke , i en intervju med tidningen Uncut i samband med filmen Bullys premiär)


Larry Clark (född 1943, uppvuxen i Tulsa) hade ingen lycklig barndom. Föräldrarna var försäljare som var på ständig fot. Han växte upp hos sina morföräldrar. När de sedan dör , börjar han missbruka amfetamin, bara 15 år gammal.

Efter att morföräldrarna försvinner från hans liv börjar han jobba för sin mor som fotoassistent. Hans uppgift var att få barnen att skratta på bilderna.
Han utbildar sig till fotograf efter gymnasiet på Layton school of art i Wisconsin.  I början av 60-talet återvänder han till Tulsa för och göra en fotobok om sina missbrukande vänners liv.


Larry Clake bilder från Tulsa


Det resulterar i en omtalad fotobok vid namn Tulsa (1971) som var en av föremålen för en utställning i Paris härom året (2010) som väckte stark kulturdebatt.

Det började med att Museum d´art moderne barnförbjöd utställningen. När tidningen Libération fick vetskap om detta, gick den till attack med och publicera en av Clarks bilder på förstasidan. Bilden föreställer två tonåringar som har sex.

Tulsa beskrivs inte som någon traditionellt foto-reportage där fotografen dokumenterar och observerar. Clark finns med själv i allra högsta grad i  händelserna han skildrar. Här finns ingen skillnad mellan han själv och dem han fotograferar. Liksom honom är hans fotoobjekt fokuserade på och injicera amfetamin. Det gör att även Clarks bilder påverkas av oskarpa och dåligt komponerade. Det tekniska kompenseras dock med en febrig närvaro...


En annan fotobok, Teenage lust (1983) förekom också på utställningen. Den påminner också om hans senare filmer, inte minst Kids (1995).

I fotoboken möter vi förlorade tonåringar under 70-talet. Clark umgås med ungdomar som sniffar lim, har oskyddad sex och prostituerar sig på 42nd street i New York.

Boken blir en skoningslös och ytterst smärtsam ögonöppnare, (precis som hans filmer).  Clark fångar mer än väl  en skrämmande och mörk verklighet med ungdomar i förgrunden. Fullkomligt övergivna och bortom allt hopp. Svikna av en vuxen värld som misslyckats och se dem.


Rosario dawson och Cloë Sevigny i Kids

Idag 20 år senare, har man lätt glömt bort hur uppseendeväckande en film som Kids var när den kom.
Svenska distributören Triangelfilm tog avstånd från filmen, till exempel. Och vem glömmer det brutala slutet?

Larry Clarke ville med Kids göra något som inte handlade om honom och hans generation. Han säger sig ha velat undersöka vad som var i gryning då (1995) med dåtidens ungdomar tillhörande en annan generation än honom. Och han fick frågan i tidningen Uncut (2001, beklagar att nummeruppgift saknas, intervjuare är Damon Wise, s. 20), om han tycker sig förstå mer dagens ungdomar när han gör filmer som Kids. Han ger ett jakande svar och säger att han tycker sig se flera orsaker och följder och hur saker har förändrats: "Mycket har radikalt förändrats. Dagens ungdomar vet allt idag väldigt tidigt i livet, ingenting är längre någon stor grej för dem".   
Bully med Nick Stahl och Brad Renfro
Ken Park


Larry Clark var i ropet i mellan 1995-2002 med främst filmerna, i synnerhet omskakande Kids (1995), råbarkade "uppföljarna" Bully (2001) och Ken Park (2003).
Marfa girl

Hans senare filmer, t ex Wassup rockers (2005), Marfa girl (2012) har inte varit i närheten av någon svensk distribution. Och jag vet ärligt talat, om ens dem titlarna existerat på dvd eller blu ray, här hemma.

Enligt uppgift på imdb.com får hans nya film , The smell of us , svensk premiär i augusti. Återstår och se vad det slutar i för sorts premiär (om det gäller en enstaka visning på en sommarfestival i västra Sverige eller dvd/blu ray släpp eller - förhoppningsvis - biopremiär). Förenklat sagt så är The Smell of us en fransk variant på Kids. Filmen utspelar sig i Paris och bland franska skatare förlorade i sex och droger...



Än idag är det inte slutdiskuterat om Larry Clark är på ungdomarnas sida eller om han går över gränsen? Dennis Dahlqvist skrev träffande om honom  i Svd i samband med utställningen i Paris (2010-12-17 Svd Konst, s. 16, Svd) "Istället för att bara dokumentera ungdomarna han porträtterar, som till exempel skataren Jonathan Velasquez ( i filmen Wassup rockers från 2005),  identifierar han sig med dem vilket naturligtvis blivit ett allt större problem ju äldre fotografen blir"....

Idag är Larry Clark är 72 år gammal....

Källa: Svd, Dennis Dahlqvist, kultur, s. 16, 2010-12-17, artikel "Stilbildande ung misär") samt Uncut, 2001, Damon Wise article, Director´s cut , Larry Clark, page 20)
TA

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar