Det smärtar lite grann när jag tänker efter och sneglar på denna filmposter. En gång ägde jag denna i hårt papp format. En gång hängde den i mitt pojkrum och det var som den skulle hänga där på väggen för all evighet.
Jedins Återkomst, Return of jedi (1983).
Men saker förändrades.
Min fascination för Star wars sagan tog ledigt och försvann omedelbart, då tonåren blåste förbi och andra saker tog över. När filmerna släpptes på nytt 1997 i så kallade directors cut versioner, då var jag nästan 20 år, och jag var inte intresserad längre. Visst, filmerna var kvar i mitt hjärta, men affischen av Jedins återkomst prydde inte längre pojkrummets väggar.

Och sedan kom en tid då jag gjorde mig av med grejor. Gamla filmtidningar, posters skulle försvinna, och betraktas nu som "skräp". Och det smärtar, när jag tänker efter vad jag  gjorde och i synnerhet mot mig själv.

I denna städning , slängde jag Jedins återkomst tillsammans med andra filmposters som Cobra (1987), Hot shots (1991), Älskling jag krympte barnen (1989), Titta han snackar (1990), Cape fear (1991) och Robin Hood - prince of thieves (1991).

När jag skickade Jedins i soporna tänkte jag aldrig på vad jag skulle känna i framtiden. Det fanns inte i tankarna eller i mitt medvetande att jag någon gång längre fram skulle hysa stor saknad av den affischen. Vet inte riktigt vad man kan jämföra med.
Affischen var nästan av samma dignitet eller unik som en skål eller porslinsdel man ärvt av någon nära släkting. Det tar ibland tid och lära sig uppskatta föremål.  Så här i backspegeln önskade jag att jag hade lugnat mig. Önskade också att jag nöjt mig med och ta ner Jedins från pojkrummets väggar och förvarat den i källaren (eller i lämpligt förråd).

Jedins Återkomst postern är en tavla , ett spirande konstverk. Illustrationerna är ytterst lik filmens karaktärer och bilden rymmer en talande sammanfattning och dramatik över finalkapitlets innehåll. Bättre affisch / poster är svår och finna. Det är också intressant hur allt är placerat och vad som tas med ; ewokerna, Luke Skywalker i svart dräkt framför en stor och bred Darth Vader, Lando Calrissian som pilot för Han Solos skepp Falken, Dödsstjärnan och slutligen Leila fängslad hos Jabba the hutt och hans fruktade lakejer.

Inledningen i filmen är fortfarande ganska rafflande och underhållande. Prinsessan Leia försöker  rädda nedfryste Han Solo och hon säger "Someone who loves you".... Det är filmmagi. Och själva fritagningen är spännande och välgjord och Leias uppbrott och revansch mot slem-klumpen Jabba the hutt är minst lika stark som säg andra feministiska filmscener i filmhistorien ( tex Patricia Arquette i True romance), då kvinnor ger igen mot sina plågoandar. Man kan ha synpunkter på ewokerna och tycka att det är "Gummi björnarna", för gulligt och så vidare. Men jag ser mest en variation och obotlig tilltalande lekfullhet i George Lucas fantasy värld. Och däri ligger ju charmen , då föregångaren Rymdimperiet (1989) utmärkte sig med vintern-landskapen på planeten Hoth så befinner sig Jedins på månen , Endor som består av en skog i samma anda som Sherwood-skogen i Robin Hood sagan. Ewokerna blir dem fredlösa , en sorts gerillarörelse i traditionell mening som lyfter striden mot Darth Vader till en ny nivå.

Filmens stora nummer och höjdpunkten är annars Luke Skywalkers "upptäckt" över sitt släktband och familjetillhörig med fienden själv. Han söker upp sin far, Darth Vader och vill försöka övertyga honom och komma över till "den goda sidan". Han hoppas att det finns något gott kvar i fadern.
Och det där någonstans når hela serien sina verkliga kulmen, vi ser hur krigen byggts upp mellan far och son, och om Kraften och Den mörka sidan. Och vi ser hur först Vader försökte övervinna sin son till mörka sidan , och nu försöker sonen "rädda" pappan och sig själv.
Det är något djupt rörande i det här.
Att den förlorade sonen, och den grymme fadern förenas och försonas och hur de sluter fred och försöker "rädda sig själva"... Tiden är dock knapp och ondskans makter är svåra. Hur ska det gå?

Det är fortfarande majestätiskt och bevittna Jedins återkomst och slutfinalen, och se hur Darth Vader be sin son och ta av honom hjälmen. Det är mäktigt och ser hur masken, hjälmen bränns upp och Luke Skywalker sörjer sin faders död och så småningom talar ut med sin syster, Leia, och ser Obi wan och Anakin Skywalkers uppenbarelser , samtidigt som freden i galaxen firas.....
TA