Läckra miljöer och stora namn i svag thriller

TWO FACES OF JANUARY brittisk-amerikansk-fransk film
i regi av Hossein Amini.
Medverkande: Viggo Mortensen, Kirsten Dunst, Oscar Smith, Daisy Bevan.
Speltid: 96 min
Betyg: AT AT

Hossein Amini är mest känd för manus till Nicolas Winding Refn film Drive (2011). Amini regidebuterar nu med en Patricia Highsmith filmatisering, av hennes roman Two faces of january. En amerikansk svindlare (Mortensen) upptäcks i Athen. Han mördar en privatdetektiv. Men hans hustru (Kirsten Dunst) får dock höra om en olyckshändelse. En grek-amerikansk guide (Smith) som gärna lurar turister hjälper paret att fly. Under flykten från polisen väcks känslor mellan honom och svindlarens hustru...

Kanske var min förväntningarna orimligt höga. Men när man läser om Two faces of january (TFOJ) "baserad på Patricia Highsmith roman" så reagerar man. Genom åren har vi fått spännande böcker och inte minst ovanligt lyckade filmer: tänker närmast på Hitchcocks Främlingar på tåg (1951), Anthony Minghellas The Talented Mr ripley (1999), Wim Wenders Den amerikanske vännen (1977) och Het sol (1960) med Alain delon.

Aminis film har läckra miljöer (Turkiet och Grekland), fina kostymer och kjolar, stor budget och stora namn i huvudrollerna. Men vad gör det? Vad är en thriller om den inte framkallar spänning? Enkla svaret, det är en svag thriller. Och en sådan film blir snabbt poänglös. Berättelsen känns enormt ologisk och man saknar så gärna smarta drag eller något att förvånas över. Men nej, ingenting av den varan. Platt fall. Det psykologiska spelet är inte heller särskilt intressant. TFOJ är festivalens stora besvikelse.

Oscar Smith (Inside Llewlyn Lewis) påminner dock om en ung Andy Garcia och jag spår honom en lysande karriär. Däremot undrar jag lite kring Viggo Mortensen. När gjorde han egentligen någon film (Eastern promises från 2007) av värde senast? TA