Ping pong summer
amerikansk film i regi av Michael Tully
Medverkande: Susan Sarandon, Marcello Conte, Amy Sedaris, Emmi Shockley, Myles Massey,
John Hannah, Lea Thompson m fl.
Speltid: 92 minuter
Betyg: AT AT

Den blyge tonåringen Rads stora intressen är pingis och breakdance/hip hop. Det är 80-tal och hans familj åker på semester till Ocean City, Maryland. Han blir kompis med Teddy som introducerar honom till en gigantisk spelhall. Där spenderar de mestadels av tiden och spelar pingis. Han uppvaktas av snygga och populära tjejen Stacy Summers men samtidigt mobbas och trycks ner av stans rikemans-söner. Rad får oväntad hjälp av grannen för att slå tillbaka...

Michael Tullys film är nog tänkt som en hyllning till 80-tals-filmen. Och här finns kläderna, bilarna, frisyrerna, musiken och klichéerna. Men någonstans saknas en riktig berättelse, och framförallt tenderar hyllningen ibland gå åt parodin och ironin. 80-tals-filmer som Karate Kid (1984) hade ingenting av det. Det var på allvar punkt slut. Och därför föll så många för den. Filmen är relevant i detta sammanhang eftersom Ping pong summer har jämförts med den. Men det är inte rättvist. På många sätt förlöjligar Ping pong summer 80-tals-filmen mer än vad den hyllar den. I Karate Kid finns det mobbare/skurkar som man tror på, som man känns starka och som är ett hot mot LeRusso.

I den här filmen är mobbarna ungefär lika trovärdiga/otäcka som Peter Settman. En av mobbarna klär sig och liknar till och med vår gamla pingis-stjärna J O Waldner. Det känns bara fel. Waldner är ju en hjälte, en legend. Pingis-scenerna är långtifrån högklassiga och känns ganska mesiga. Föga realistiska. Varför kunde man inte tagit in proffs och stand ins? Förmodligen för det är en indie/lågbudget film. Hjälten Rad utvecklas också rekordsnabbt, under en dag, är han värdig motståndaren sin fiende i pingis. Hans tränare (Susan Sarandon) säger bara "boll getting contact" och hur han ska "ta ut sin personlighet" i idrotten. Flum-pedagogik.

Det är dock roligt och se livfulla Lea Thompson från Tillbaka till framtiden (1985) på ålderns höst som Rads mamma. Det blir en slags mystisk symbolik. Hon spelade själv poppis tjej under 80-talet (Some kind of wonderful) och körde liknande bil som Stacy gör i filmen. Nu är hon orolig mamma för sin sons nyckfulla beteende. Charmiga John Hannah (Sliding doors) spelar hennes man och Rads pappa. Han saknas i storfilmerna numera.

Kärlekshistorien mellan Rad och Stacy Summers är smågullig. Emmi Shockley som spelar henne hoppas jag vi får se mer ut av i en snar framtid.
Ping pong summer är en film du överlever utan. Se istället om 80-tals-klassikerna: Karate Kid, En natt på stan (1987), Some kind of wonderful (1987) och Can´t buy me love (1987). TA