Tidigare hade regissörerna David Cronenberg (Dead zone), Stanley Kubrick (The Shining) och Brian DePalma (Carrie) försökt göra filmer på Kings romaner, men utan författarens fulla tillfredställelse.
Stand by me var en av mina favoritfilmer under mina tidiga tonår. Numera drabbar den mig inte lika hårt som då. Men jag kan förstå varför filmen var så viktig för mig. Stand by me ger en finstämd bild av barndomens vänskap, om än idyllisk och påfrestande idealisk.Det är sommaren, 1959, i fiktiva staden Castle rock , utanför Portland i USA. Högstadiet väntar runt hörnet för 12 åriga grabbarna Teddy Duchamp (Corey Feldman), Chris Chambers (River Phoniex), Vern (Jerry O Conell) och Gordie LaChance(Will Wheaton). Polisen och samhället söker efter en försvunnen pojke. Ett tåg skall ha kört över honom. Grabbarna får nys om var den försvunne pojken kan finnas. I hopp om att hitta kroppen, och få tidningarnas gunst och uppmärksamhet beger sig "gänget" ut på skogsäventyr...
Barn och ungdomskaraktärer på film brukar vanligtvis bli platta. I Stand by me lyckas man dock skapa huvudpersoner med både intellekt och känslor. Chris Chambers (River Phoniex) har oddsen emot sig. Han kommer ifrån ett småkriminellt hem. Varken han själv och omgivningen hyser annat än framtida tvivel.Hans "bästis" Gordie La Chance bearbetar sorgen av sin nyligen bortgångne storebror Denny (John Cusack). Hans författardrömmar uppmuntras av kompisen Chambers. Men Gordie lider av dålig självkänsla, efter att ha levt i skuggan av sin bror, vill han inget hellre än att bli älskad - allra helst av sin far.
Stand by me blev ett smärre genombrott för regissören Rob Reiner (Bleka dödens minut, När Harry mötte Sally, Lida, På Heder och Samvete etc.) och skådespelarna: John Cusack, Kiefer Sutherland och River Phoniex (dog ,1993, endast 23 år gammal). Och till sist, sägs det att, Stephen King uppskattar allra mest Frank Darabonts filmatiseringar av hans böcker (Den gröna milen och Nyckeln till frihet), följt av Rob Reiners Stand by me.
TA
Vilken är den bästa respektive sämsta Stephen King filmatiseringen?
Bästa måste nog vara The Shining även om mr King himself var missnöjd med den och visst det är mer Kubrick än King men ändå.
SvaraRaderaDen sämsta kan vara Sleepwalkers från -92, brrr!!!
Sleepwalkers? Nja, bara Mädchen Amick's medverkan fick i varje fall mig att se den om och om igen. Även Santo & Johnny's klassiska låt som gav filmen dess namn lyfter det hela ett snäpp. Sen blev jag väldigt fascinerad av det då relativt nya fenomenet "morfing" (morfning?) från människa till...ja, en Sleepwalker, som skedde åtminstone en gång i filmen vill jag minnas. Skulle jag se den idag vetefan. (Mitt intresse för fröken Amick har dessutom svalnat avsevärt.) Då har vi ju annars "The Mangler", som jag iofs inte vet om man kan kalla för en riktig King-filmatisering eftersom den bara är en av många historier ur Dödsbädden. "Maximum Overdrive" har jag inte sett men enligt rykten på stan ska den ju inte vara nån "Citizen Kane" direkt. "Eldfödd"? Nja, det enda man kommer ihåg är väl en jävla massa brinnande onda människor och saker som exploderar. (Samt Drew Barrymore's väluppfostrade svar på George C Scott's fråga: "Now, what's a nice little girl doing in a place like this?" ..."GO TO HELL!"
SvaraRadera(Ahem... en liten rättelse: Det var Martin Sheen som ställde frågan till Drew Barrymore kom jag på, inte George C Scott. Doh!)
SvaraRadera