Den gåtfulla återvinningen

00-talets återvinning av gamla tv-serier och nyinspelningar av filmer tycks vi inte klara utan. Under våren möts vi av mer eller mindre osannolika återkomster: En uppföljare till Wall Street (1987),  nyinspelningar av Robin Hood (premiär 14 maj) och tv-serier som V(1986) A-team (1983).

Vad handlar dessa nyinspelningar om? (Förutom den ekonomiska aspekten...)

Jeanette Gentele skrev så sent som i fredags (12/3) i Svd om  att amerikanska publiken köper rättigheterna av skandinaviska filmer och gör sedan egna versioner, för att de har svårt med språket i utländska filmer. Det kan verka absurt. En annan teori är att Hollywoodpubliken  inte gillar olyckliga slut. Det kan förklara varför jänkarna inte tvekar att göra sina egna tolkning av filmer som t ex Låt den rätte komma in och Bröder.

Och nyinspelningar skulle alltså kunna  handla om omkorrigeringar och justeringar av reliker. Göra nya versioner med bättre teknik, bättre slut och intressantare perspektiv.

Man brukar säga att varje generationen behöver sin tolkning av olika konstverk, filmer och musikstycken och kanske litteratur. Det äldre formspråket och värderingarna apellerar inte till unga publikens hjärtan. Och det skulle kunna rättfärdiga en inspelning av Robin Hood. Det är ju 19 år sen sist vi såg Kevin Costner klä sig i trikåer. Kevin Reynolds dåtida tekniskt fullfjädrade äventyrsfilm Prince of theives (1991) står sig inte lika raffinerad idag. Och Bryan Adams säljer inga plattor längre. Att regissören Ridley Scott (Blade Runner, Gladiator) skullle ta på sig uppdraget , är oväntat, och kanske är det vad som behövs, för att överraska. Jag tvekar inte en sekund på  Russel Crowe och Cate Blancett i huvudrollerna.    

Men nyinspelningarna av kultförklarade tv-serier förblir för mig en gåta. Läste i en intervju med Kenneth Johnson, orignalets skapare som även ligger bakom nya versionen av V ( i någon av Stockholms gratistidningar).  Johnson legitimerade seriens pånyttfödelse med den  politiska förändringen i USA och i samband med president Obamas inträde i Vita huset. Att V skulle stå för samhällskritik. Men jag tycker själv att det verka en smula långsökt. 80-talets serie hade paralleller med förintelsen och ville visa hur det kunde hända igen. Visserligen ska man inte "döma boken efter omslaget". V på 2000-talet handlar förmodligen om politikernas makt och övertalningsförmåga. Behöver ju inte vara mindre intressant för det.

Allt svårare har jag att se nödvändigheten av nyinspelningen av A-team. Minns mest det lite patriotiska ledmotivet som inledde varje avsnitt efter en våg av skottsalvor. Liam Nesson som spelar George Peppards roll som gruppens ledare Hannibal, har en del att förklara...

Uppföljaren Wall Street (premiär 21 april) känns som en film för fansen. Oliver Stone ska ha sagt att Finanskrisen gjorde honom bara tvungen att göra "tvåan".  Det återstår att se om Wall Street 2 kan tillföra något. Jag tror att man kan se det som både bra och dåligt att Michael Douglas gör om sin paradroll som Gordon Gekko, drygt 22 år senare. Det är visserligen samma skådespelare, om än lite gråhårigare. Å andra sidan blir det liksom en del att leva upp till. Karaktären Gekko har en ikonstatus i den moderna filmhistorien som bara kan motsvaras av Scarfaces (1982) Tony Montana. TA