Sidor

onsdag 11 februari 2015



Det är småtrevligt och se Sacha Gervasis (Anvil) film Hitchock (2012) med Anthony Hopkins i titelrollen. Man har gjort det smarta urvalet att placera handlingen före och under inspelningen av regissörens film Psycho (1960). Hitchcock beskrivs i filmen som en nyckfull man/filmkonstnär utan större inspiration. Han läser Robert Blochs roman Psycho (1959) och blir successivt alltmer besatt av berättelsen. Det går så långt att han drömmer om scener ifrån boken, och han har samtal med bokens huvudperson Norman bates.



Det är verkligen festligt och se så många bra skådisar gestalta andra skådisar; Scarlett Johansson som Deborah Kerr, Jessica Biel (Rules of attraction) som Vera Miles och James D`Arcy som Anthony Perkins. Men som kanske förväntat är det Helen Mirren som lyser allra klarast av dem alla i rollen som Hitchocks fru, Alma. Allt ser så lätt ut för en aktris som henne. Hon bara alltid "är" och förkroppsligar sina karaktärer som få andra är förmögna till.


När allt kommer omkring är det en historia, en film om "Hitch" som han kallas och hans hustru. Deras komplexa äktenskap som präglas av uppoffrande, svartsjuk, fåfänga, narcissism och kreativitet. På många sätt var de som gjorda för varandra: båda tyckte sig förstå sig på mediet och kom med idéer. Men Den Konstnärliga Mannen skulle alltid premieras. Det var han som "skulle var" geniet, inte hon. Hon gjorde honom på många sätt starkare än vad han egentligen var. Och visste den tröstätande engelske regissören vem han hade på sin sida? Och visste han vilket stöd hon var för honom?
I filmen antyds det lite snabbt om hans besatthet för blonda skådespelerskor och hur han jagar en ny Grace Kelly. Men han kommer aldrig finna henne, "Hitchcock-blondinen". Det är också en skildring om en man på ålderns höst, och som "minns hur allt brukade vara roligt"....

Till en början hänger man upp sig på att Anthony Hopkins, vilket inte alls liknar ikonen. Men tack och lov, vänjer man sig och trivs tämligen utomordentligt och följa striden för hans film Psycho. En film som inte bara filmbolaget Paramount var högst tveksamma inför, pga av dess våld och nakenscener. Regissören själv kallade den för "dödfödd". Och om vi ska tro filmen Hitchcock, och det vill man ju, så är det hans hustru Alma som faktiskt hjälper honom och färdigställa filmen.

Det skadar inte om du gillar eller har lite fascination för mästarregissören om du ska se filmen Hitchcock. Här finns nämligen en hel del referenser till hans filmer och givetvis berättas det om hur duschscenen från Psycho kom till. TA

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar