Ser min gamla hjälte och Miami Vice-stjärnan  Don Johnson i en grotesk komedi på en av reklamkanalerna. Born to be a star (2011).

Han spelar porrfilms-regissör som försöker hjälpa en minst sagt udda fågel, Bucky Larson (Nick Swardson) och slå i genom framför kameran. Han har utseendet emot sig och han vill följa sina föräldrars fotspår ( de var nämligen stjärnor en gång i tiden i genren).

Skämten är svaga, och mest tänker jag på hur man driver med människors utseenden och när jag ser filmen blir jag mest illa berörd.
Vad är det för kul och se en kille med har-tänder, tant-frisyr och märklig kropp få enorma utlösningar?
Det är lågt, det är under all kritik. Respekterade Stephen Dorff och Christina Ricchi finns även med i filmen, och man förstår inte varför.
Man blir varse om dagens gigantiska filmutbud, och lika mycket kvalitetsfilm som görs förkommer i nästan i liknande skala kanske än mer - dessa fullständiga bottennapp...
Och Don Johnson, vad vore han egentligen utan sina glansdagar på 80-talet i den tidens mest populära polisserie?
Han lever verkligen på lånad tid, och vad har han gjort med den tiden, kan man fråga sig.
TA