Förträfflig Mirren i lysande stycke samtidshistoria!

Det är året 1997. New Labours ledare Tony Blair (Michael Sheen) har vunnit valet i Storbritannien. Han har nyss tillträtt på posten som premiärminister då en smärre "kris" inträffar. Prinsessan Diana avlider i en bilolycka utanför Paris.
Kungafamiljen anklagas för känslokyla när de vägrar uttala sig i officiellt  och uttrycka sin sorg för det som har hänt. De anser att begravningen bör hållas privat. Folket rasar när ingen flagga hissas på stång vid Buckingham palace.

Drottningen Elisabeth (Helen Mirren) försvarar sig med att hon tjänat "landet" i så många år, och hon vet vad som är bäst för nationen.  Det blir nu upp till premiärministern Blair att vända på folkets ilska och kungafamiljens isolering...

Helen Mirren är lyhörd för regissören Stephen Frears vision. 

Stephen Frears (The Snapper) film The Queen (2006) är lysande rakt igenom, ett stycke samtidshistoria som känns som igår för några av oss.

Michael Sheen (Dammed united) som Tony Blair

Storbritannien lyfts upp av ett efterlängtat regimbyte och förtjusas över en ung och retorisk skicklig ledare, vilken infriar hopp och energi i nationen. Men samtidigt försvinner Englands Ros och under Blairs "första vecka på jobbet" möter han ett traumatiserat land i stor sorg....

Vem var Prinsessan Diana? Folkets drottning. När kungafamiljen ligger lågt och inte framträder offentligt när nationen sörjer, vad säger det om dem? Vad har hänt med Englands främsta historiska symbol? Ingrodda, trångsynta , skattesmitare, känslomässigt handikappade egoister?

James Cromwell, Mirren och Alex Jennings

Det finns mycket i den här filmen som är intressant och tänka över. Skildringen av kungafamiljen, prins Charles (Alex Jennings) till exempel, eller varför inte drottningen Elisabeths make Philip (James Cromwell)...
Blairs fru Cherie (Helen McCrory) är republikan och anti-rojalist, och hon påverkar givetvis landets dåvarande unge och nya premiärminister. Han själv och hans förhållningssätt/drivkrafter och jämfört med hur hans rådgivare och medarbetare arbetar, inte minst hans "tal-skrivande kollega" Alistair Campbells (Mark Bazeley) syn på sig själv, är klart träffande.

Det är en fröjd och se The Queen! Helen Mirren bjuder på förträffligt skådespeleri, hennes porträtt av drottningen Elisabeth är gripande och mångsidigt. Sidoberättelsen om makens hjort-jakt och om hur hon förändrar sitt syn och tankesätt kring jakten och djurets situation är fin. Det handlar ju eller blir ju som en symbol för hur drottningen även ändrar sin uppfattning för Lady Di och hennes liv. TA